26 juni 2008

In memoriam... (lite historia)

Innan jag började med halsband, örhängen och allt jag gör idag gjorde jag magband, det som kallas för allt möjligt i de länder där man använder såna, bin-bins, jaaljali, waist beads och annat. Det är alltså pärlband man har runt midjan, fast under kläderna. De rasslar när man går och lockar förföriskt, enligt det som sägs. Man kan lägga dem i rökelse så doftar de också!

De här gjordes till en affär vars ägare tyckte det var en rolig grej, för det var nytt här. (Hade aldrig gjort så förut, så det var väldigt spännande.) Sen la de ner affären strax efteråt, och jag fick ta hem dem.. De här är alldeles för små för mig, hon hade kunder som "vägde 2 gr" och det gör inte jag, så jag tror jag repar upp dem och använder alla härliga pärlor.

Att de är så färgmatchade var för att utgick från hennes kollektion när jag valde pärlor. När jag hade gjort dem och tyckt det var jätteroligt att göra fler än att bara göra till husbehov (i många år hade jag på mig såna varje dag), gjorde jag en dag ett band till gymnyckeln, att ha runt handleden, så jag slapp ha nyckeln i behån.

Sen gjorde jag ett armband med en liten nyckelring på, som produktutveckling, och varför inte då göra ett vanligt armband? Sagt och gjort. Men halsband kan du väl testa sa nån. Nääää, inte jag, jag gör inte smycken... Så gjorde jag det. Kan du göra örhängen till sa nån annan.. Näää, inte jag... Så gjorde jag det. Och resten är historia, som man säger. Nu blev jag förresten sugen på att göra nya, till mig själv.

(Och så har jag förlagt agathalsbandet, det fina grå och svarta... Om nån synsk läsare kan se det så säg gärna var jag ska leta!)

3 kommentarer:

  1. Från Ritva: Vad jätteroligt att du publierar dina binbins, de är ju *historia* - din pärlbesatthets begynnelse ;-) Vore synd att repa upp, finns det verkligen ingen marknad för dem?

    SvaraRadera
  2. Ritva igen: Synd att de rosaröda inte går att förstora. Hade varit kul att studera närmare.

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte om jag fattar: det är två bin-bins eller massa bin-bins i två färgkollektioner?

    Jag associerade iaf till nån sorts smyckelåda man ville frossa i som liten flicka som gillade att klä ut sig.

    Trots att jag stickar och det tar en evig tid så känner jag att jag skulle bli knäpp av att hålla på med nåt så långsamt som trä pärlor. Men det är kanske för att man måste titta hela tiden då. Sticka kan man ju göra lite mer automatiskt "samtidigt-som ..."

    Men jag gillar att du håller på med det och jag gillar att titta på det för det är fina grejer du gör, även om det är utanför min "användningssfär". (Det borde finnas nåt ord här som jag just nu inte kommer på, eller som inte finns.)
    Jag "fönstershoppar" bara. Och njuter av det.

    SvaraRadera