den 6 juli 2009

Rör inte min muff!

Efter några rosa, koralliga och andra mer "vanliga" muffar på våra breddgrader, samt ett litet gäng med röda, svartröda, chakrarandiga och lila (privatmusslan, tycker ordet är så roligt så jag kan inte låta bli att skriva det) så har turen kommit till mångfaldstänket och en mörk muff. Nu blev den mer bärnstensfärgad än kakao-dito, men vad fasen, det finns säkert nåt fruntimmer som ser ut så också. Tycker den blev fin, hursomhelst, fast kanske Smoke-linan skulle varit bättre än Clear..
Den skulle pryda sin plats på rockslaget hos en antikönsstympningsaktivist, var man nu hittar en sån som jobbar med sånt och inte bara tycker att man ska ge fan i att karva i folks muffar oavsett förespeglade skäl (som jag tycker).
Vill hitta nåt sätt att "pierca" dem, bafatt det vore roligt som grej, även om jag personligen inte är ett dugg lockad av att vara hålslagen mer än i öronen. Får fnula på det. Och om nån skulle undra varför jag fortsätter göra såna så är det så att när jag är sugen på att pärla, eller behöver pärla, men inte har nåt uppslag kring nåt annat, så är det inte fel att bara sysselsätta händerna. Och sämre saker än muffar finns det ju att sysselsätta sig med, tycker jag. ;)

den 4 juli 2009

Svarta havet

Baaah, jag har inte råd att köpa nån ny semestergabberob (som nån liten i min närhet sa förr), det vill säga några påsar från HMs rea, så jag får gå i mina svarta och lite ledsna kläder från förr. En lösning för att få det att känna lite bättre vore ju att ha fler smycken som passar till svart, eller hur? Och pärlor har jag, sen jag köpte på mig förra året (köpte liite tvångsmässigt, för pengar jag kunde köpt kläder för, det tillstås..).

Sagt och gjort, Miss China fick ett syskon, när jag nu hade en svart cloisonné-firre kvar, och dessutom lämpligt nog pärlor som liknar de grönspräckliga. Eller, de är från Sirlig, lika stora och köpta vid samma tillfälle. Det enda som verkade funka som mellan-pärlor var guld. Det är inget jag brukar ha på mig, men det är så pass diskret att det nog ska funka. Så, klart slut! Tänk om andra problem var så lättlösta...
(Det gröna armbandet från igår klippte jag sönder, låset funkade inte, och några av de stora pärlorna ("bären") hade behövt förankras stadigare, men jag iddes inte utan slaktade det.)

den 2 juli 2009

Primörtallrik

När jag skulle göra det förra halsbandet härförleden så såg jag att jag hade en hel del gröna pärlor i färger som påminner om potatis-och purjolökssoppan vichysoisse, sockerärter, eller nåt fräscht och krispigt i grönsaksväg i alla fall. Så igår (när det var riktigt eländigt på grund av helt pärlorelaterade saker) så tog jag fram pärlor, gröna och såna som jag tyckte passade till, men fick inte riktigt till nån tanke om ett halsband, fast jag la patiens med pärlorna länge. Till slut tänkte jag att Äh, jag peyotar lite på fri hand så ser vi vartåt det barkar.
Det här är resultatet av att jag peyotade tills pärlorna jag hade tagit fram tog slut. Det är fint på, fast då ser det faktiskt mer ut som ett rassel av krusbär och vita vinbär. Och i skannern ligger det avigt, ser jag nu, så det ser lite ojämnare eller konstigare ut än det gör i verkligheten.

den 28 juni 2009

Back to basics

Jag gick förbi ett skyltfönster i Gamla stan, eller om det var på Fleminggatan, och fastnade på ett halsband på en av skyltdockorna. Det var rocaille i rött mellan coins i pärlemor och annat, i många varv. Tänkte att Fasen, sånt här kan man ju också göra, nu har jag fastnat på att jag måste toppa mig själv, igen, fast jag lovat mig själv att göra bara för att göra för att det är skönt, och härligt med färger och material. Nu går jag hem och gör nåt enkelt, ett IKEA-halsband!


Frågade Assistenten (som vill bli kallad Rådgivaren av okänd anledning) om färger till det. Jag hade tänkt mig blått, grönt, rött och gult. H*n sa klarrosa, grönt som när man håller löv mot solen och "vanlig gul". Hittade inga pärlor som passade till det valet dock, så det fick bli som jag själv tänkt först, eller nej, det fick bli som det blev, för jag hittade inga rödröda eller gulgula jag trivdes med.

Nu är det indigoblå rocaille från Gambia (Ritvas köp), rödrosa infärgade stenar jag fått från Italien (irriterande att inte veta vad för stenar, men vad gör man?), blekorange sötisar och så gröna kuber från Ghana (Lisas köp). I rollen som Gröna pärlor testade jag en massa olika sökande men inget blev som jag ville, så jag tog det här till slut, utan wow-känsla. I och med att de var så små så är det två stycken gröna på rad, med en röd sen och så två gröna igen innan den gula. Jämnt men ändå inte riktigt, det gillar jag.

"Låset" är ett bälte i peyote med en cloisonné-pärla. Halsbandet går alltså att ha med så här många rader och fastsatt med "bältet", tvinnat eller ej, eller som ett vanligt långt halsband i två rader/varv. Det tyckte jag var lite fiffigt. (Lite roar småbarn, och mig.)

den 26 juni 2009

Piratmussla - eller privata partier

Långt om länge har jag tänkt göra en lila muff. Dels känner eller halvkänner jag många piratpartister och är ganska impad av deras (och andras) politiska arbete (så länge de inte är sverigedemokrater eller liknande), så det är lite av en Big up till dessa. Dessutom älskar jag ju lila.
Hade jag hunnit hade jag gjort några inför sistlidna valet också. En blå UFO-muff har jag också tänkt göra, och en politiskt korrekt solbrändis, för att fylla bla*tekvoten.. (Jag får skoja om sånt, så blandad kompott som min närmaste krets utgör, avseende ursprung).

den 21 juni 2009

Entlich!

Nu tänker jag inte röra mosters halsband en enda gång till. Nu åker det iväg och så kan hon pesta och svära över hur det trasslar ihop sig bäst hon vill, jag orkar inte tänka mer på det. Det är iaf stroke-händer-vänligt i sin låsanordning.
Tycker hon om pärlorna eller färgsammansättningen och så vidare, så får jag väl göra ett halsband till till henne, om det här är obärbart för att trådarna kläggar ihop sig, men nu gör jag inget mer åt det här, det står mig upp i halsen. Oh gud sig förbarme vilket gnäll, nu får det här inlägget vara färdigskrivet, jag klöks på hur jag låter. Fint är det ju att se på i alla fall, och det är viktigt också!
Det är knapphålssilke som jag tidigare hade till att virka med pärlor. Helt bedrövligt knöligt att knyta för det är så slinkigt, om nån undrar över gnället härovan.

den 20 juni 2009

Poison ivy

Assistenten tyckte det var dags att göra nåt mindre fint och vackert. Kunde jag inte t ex göra nåt mögligt, skitigt eller rostigt? Jag tänkte genast på uppförstoringar av penicillin och bakterier, vackra vektorer och andra nonfigurativa bilder. Tänkte vidare, på rost, och vad som kan vara rostigt, och efter lite inspirationsgooglande kom jag till ljuvliga rostiga grindar med murgröna på och blev alldeles till mig.
Så försökte jag mig på det som blev den naturliga följden (grind- nyckelhål- nyckel) men dels blev det inte som jag hade sett det i i huvudet, dels sa assistenten att det vore på tok för överlastat att göra ett halsband med murgröna och denna nyckel. Så nyckeln (ca 8 cm) hamnar väl på nyckelknippan, så den inte bara blir liggande. I verkligheten är den rostigare- mer orange- än på den här bilden (jag behöver en kamera).

den 14 juni 2009

Jämrars förbaskade halsband- hilfe!

Jag gjorde det förra halsbandet, bara för att så snart jag var klar känna mig missnöjd över att det var liiiite för långt för att vara kort, borde haft ett hänge längst fram om det nu skulle vara annat än choker-kort, och så hade det ett lås som var för stort. Samtidigt tyckte jag det övriga var jättefint och ville verkligen inte klippa sönder det helt, om inte annat så för att daggers-blommorna var ganska dryga att göra.

Provade med att göra ett hänge med en gul sten som bas och löv och pistiller och grejer på. Det var ... intressant, som man säger när man inte vill säga konstig rätt ut. Lite fint, som en muterad blomma, men nej. Så provade jag att göra en liten samling med facetterade boll-blommor, som de gula pärlorna som redan är i. Hä, det var inte heller bra. Så klippte jag bort låset, i akt och mening att återanvända "hattarna" och göra lite fler daggers-blommor, kanske längst fram. Kom ingen vart.

Så ringde en moster om nåt helt annat än att få ett halsband, men jag har länge tänkt göra nåt till henne, som har så fin smak och så säker blick och som jag tycker hemskt mycket om så jag frågade om hon ville ha nåt. Hon har nyligen haft nån attack av nåt och kan inte använda händerna så bra, så hon undrade om jag kunde göra nåt med magnetlås i så fall. Förövrigt fick jag fria händer, jag visste ju vad hon gillar sa hon. Hon har tidigare pipit glatt och entusiatiskt över allt möjligt, så hon skulle säkert gilla alla möjliga saker jag skulle kunna göra, men jag skulle hellre vilja veta om hon ville ha nåt långt eller kort, färgglatt eller mer dämpat och så vidare. Det här kändes dock som det skulle kunna funka, med ett krajade händer-vänligt lås.

Jag har ju faktiskt två oanvända finfina vita pärlor som är magnetiska tänkte jag, dem kan jag ha som lås och så får jag fläta in mer vita pärlor för att dölja låset.. Sagt och gjort. Byggde på halsbandet på längden lite och så satte jag dit låset. Det höll ju inte, skiten går ju upp när man har det på sniskan, som jag tänkt! Och har man det mitt fram så håller det heller inte särskilt bra, och då har jag pulat med att få det exakt likadant på båda sidor för ingenting.

Det verkar inte vara meningen att det ska bli nåt Liberty Fabrics-halsband... Och armband tänkte jag också att jag kunde göra av det, men jag vet rakt inte hur. Moster tog gärna nåt synligt (fast hon är typ lika gammal som andra mostern) och har nog ganska generös smak, så jag kan göra nåt annat till henne om det här inte funkar på nåt sätt (får bara gå och skaffa bättre magneter..). Fast vad det retar mig att ha ägnat så mycket tid åt nåt som ändå inte funkar. Grrrr!! Nån som har nåt förslag på vad jag ska göra av ovanstående?
Det är lite trådar kvar som inte är bortklippta, eftersom jag inte är färdig med det, men ni klarar nog att bortse från dem, tror jag.

den 11 juni 2009

Liberty fabrics

Häromdagen var jag alldeles ämlig, men så gick jag in på en stor tygaffär, och inne bland de vackra mönstren, färgerna och materialen som var så gosiga eller lena att ta på så tinade svårmodet upp för att helt försvinna så småningom. Gick där bland annat förbi en ställning med tyger från Liberty, med finstämda ton i ton-blommiga prickiga paisley och på annat sätt småmönstrade dyris-bomullstyger. Såna brukade en moster ha jämt.

Tänkte på dem när jag tänkte på nästa halsband, att jag skulle göra blommigt som inte behövde vara verklighetstroget, men som skulle vara i färger jag normalt inte skulle sätta ihop, som... och så kom den här kombon med rosa och lejongult upp av sig själv.

Förutom glas glas och mer glas (mycket "finglas" från Tjeckien) är det lite sötvattenspärlor och lite citrin. Det var inte meningen att låset skulle bli fullt så peyotigt, men jag kunde visst inte sluta... Det är alldeles omöjligt för mig att använda, för det är inga färger jag nånsin har på mig men jag är förfärligt nöjd med det ändå.
Och här en bild bland andra, från Libertys hemsida, som jag inte länkar till, det blir så fult (Google is my friend...). Valde ett tyg med färger liknande halsbandet jag gjort, så klart.











den 7 juni 2009

Crystal clear credo

Fick en önskan om ett "radband" till, av den som fick det förra (den som brukat säga att mina pärlalster ser ut som dagis-grejer). Det var ett jädra sjabblande om pärlstorlekar, färger, material och täthet på pärlorna innan h*n var nöjd, men slutresultatet fick godkänt. Kanske t o m ett svagt VG. Det är tänkt att vara som present till avslutning i veckan.
Det här är i alla fall rocaille och små klara kuber i glas, "mellandel" och kors i swarovski-kristall från Perlehuset (det dyra från deras utförsäljningsrea) samt större kuber från den finaste pärlleverans jag nånsin fått (från Ghana av alla ställen). Så är det inget lås på, för att "lås bara fastnar i håret".

den 5 juni 2009

Gott och blandat

1. Här är senaste pärlmuffen, som jag kallat syndikalistmuffen, för att den är svart och röd som de knappar folk hade på sig när jag var hälften så gammal. Den ville absolut inte synas i skannern, så jag lägger upp den först nu när jag fått bild av matten själv. Tack så hemskt mycket för bilden och för att jag får lägga upp den, det är så roligt att få se sina (mina) pärlbebisar lajv, eller nästan-lajv!
2. Här är Tempus fugit i ny och förbättrad version, förhoppningsvis. När jag sydde den hade jag först döskallarna gåendes mot höjden, men de föll ju huvudstupa (!) eller hals över huvud eller vad man ska säga, när man rörde på armen.

Fick rådet att klippa loss dem och sy dem så att de dinglade neråt, eftersom man mest har armen neråt (om man nu inte ständigt är på konsert med armarna i luften). Nu är de iofs sydda även "mellan ögonen", så de sitter fast istället. Om nån undrar varför inte skallarna sitter snörrätt så är det därför att det kanske inte finns nån pärla att fästa i precis i höjd med skallen bredvid, det får bli så gott det går och hellre än bra ibland...

Och här måste jag fråga, du Anonyme kommentator med de insatta/engagerade kommentarerna om bl.a Tempus fugit och att det torde finnas folk som skulle vilja ha det... vem är du? Om du nu råkar läsa det här. Alltså, inte Var bor din postlåda, men känner vi varann lajv, nätledes eller inte alls? Jag är nyfiken, jag vet, men jag undrade så vem det kunde vara som skrev tre kommentarer på raken... (Tur jag inte är en katt ja.)

3. Och här är ett försök som kommer att bli upprepat eller sönderklippt, det också! Jag ville göra nåt turkost. Tog fram allt jag hade och sorterade fram lagom mycket till ett halsband. Jättefin hög med pärlor, men fy så tråkigt. Okej... vad är fint med turkost? Svart och rött, tycker jag, bland andra kombosar.

Av nån anledning fick det mig att tänka på Kina, eller det jag känner till av kinesisk estetik med min obegränsade okunskap. Fast det fick mig att tänka på Betty Boop, rockabilly och pinuppor också. Märkligt. Började göra nåt peyotigt med det turkosa och sen körde jag fast. Testade olika saker som inget av det blev bra. Och när jag börjat misströsta helt upptäckte jag dessutom att de turkosa pärlorna FÄLLDE!

Tänk om jag hade gjort nåt snyggt, gett det till nån och den sen mejlade och sa att Du, ditt armband gjorde en Michael Jackson?! Huva, vad pinsamt. Fast tvångsmässig som jag är var jag tvungen att avsluta det trots att det med största säkerhet kommer att bli schlacktat. Synd, för jag gillade färgkombon, men nu är jag sur på det.
4. SöS, som skriver så himla rara kommentarer, du ska få dina små döskalleörhängen att ha till Kali-halsbandet. Jag har bara inte känt mig hågad att tånga i silver, och man måste ha det i händerna om det ska bli bärbart. Och Ritva, chevrons är nog glas ja, jag vet inte vart jag fick keramik ifrån. Är väl ingen sån kalenderbitare... fast chevrons vet jag förstås att det heter, nån måtta får det vara på obildningen på området. Fast för mig är chevrons främst märket på Citroën-bilar.












den 31 maj 2009

Håhåjaja...

Lilla gudmor ringde igår. Hon sa att halsbandet med den lilla tavlan inte gick att ha på sig, hon är "för gammal, kort och tjock". Fast hon hade det på väggen och tyckte mycket om det ändå. Dock vill jag göra nåt som hon kan på sig. Hon gillar alla möjliga färger men kanske mest blått och hon ville ha nåt som inte var för pråligt, synligt eller "konstigt".

Jag tog fram de fina keramikpärlorna jag fått från Senegal... De stora rocaillerna från Gambia, som jag köpt via R passade ju bra i färg.. och vita snäckskalspärlor jag fått av nån som köpt på Panduro (där jag aldrig handlar, man är ju inte miljardär gubevars) passade också bra till. Göra nåt med en del av keramikpärlorna (alla vill jag inte göra av mig, de är så fina) och så ha lösa vepor i olika rocaille? Jag har ju många, sen en annan nätis handlat åt mig i Ghana. (Mycket Afrika, men gudmor är Afrika-vän.)

Fast sen kom jag på att det ju går åt en massa pärlor om jag ska göra lååånga trådar i många färger, och tänk om hon inte gillar det, då har jag slösat mina älskade rocaille. Om jag gjorde det kortare och satte ett hänge på? Den vita rosen i kamelben (!) är ju fin, och hon gillar blommor. Men nääää, ett hänge ovanpå tåtar i olika färger, är det nå' snyggt..? Jag gillar många av pärlorna, men helheten? Det är lite marint, lite romantiskt, lite "etniskt" (avskyr den termen) men det är samtidigt ingenting... Lingonkebab som inte ens är god. Eller?

Jag har inte repat upp det än, för jag vet inte VAD som är fel om det nu är nåt fel mer än att det är överlastat (det var så bara så himla roligt att peyota lås och hänge så jag kunde inte sluta..). Jag tycker själv att de små slingorna runt de vita pärlemopärlorna kanske är overkill, fast de var roliga att göra, men en mig närstående person sa Vad fint, om hela halsbandet, och tillade Särskilt det där, om just den detaljen. De gustibus non est disputandum, eller?

Så snälla, om nån har en åsikt, ge mig gärna den. Jag vill gudmor ska bli glad, OCH att halsbandet ska vara fint (med reservationen att vi alla har olika smak). Tack på förhand! (Och om jag repar upp alltihop, vad ska jag då göra istället?! Det slipper ni dock svara på, nån måtta får det vara på vad jag begär av eventuella läsare...)

-----

Så här blev det, när jag repade upp förra och gjorde om gjorde bättre (hoppas jag).
Här har jag tänkt på badhytter man byter om i (de randiga keramikpärlorna), hav och så fiskar, som så ofta annars. Då kändes det plötsligt enhetligt, fast det är samma pärlor som i förra (fast jag lagt till några), förutom hänget som åkte in i vita lådan igen.
Halsbandet är så långt att det lätt går att ha omlott i två rader utan att det blir trångt. Har inte mätt det men kanske 1,2 meter? (Jädra Firelinen tog slut också, så långt var det..) Det "hänge" jag gjort kan man ta bort, då ser halsbandet mer "normalt" ut. Jag kunde bara inte låta bli att se om det gick att peyota nåt runt och "ihåligt", särskilt som jag ville få in firrarna på nåt mer ställe än bara som "löppärlor".
Om nån tycker det är skitfult i ny upplaga så FÅR den säga det, åsikts- och meddelarfrihet gäller, men nu tänker jag inte göra om det, nu åker det ner i brev och iväg till Lilla Gudmor, vare sig hon kan tänkas gilla det eller ej.


den 30 maj 2009

Miss China

Varför det här halsbandet heter så här vet jag inte, namnet kom bara för mig. Köpte fisken ihop med en del andra fiskar för länge sen, och gjorde i mitt tycke underbara halsband med dem. I alla fall var de hemskt roliga att göra. Sen blev den här kvar. Och så köpte jag de ljuvliga pärlorna i Sirligs monter på nån syfestival. Visste inte vad jag skulle göra med dem alls, men kunde inte motstå dem. Sen såg jag för ett tag sen att de passade så fantastiskt bra ihop (tycker jag då- ni kan ju tycka vad ni vill förstås) så jag tänkte jag nån gång skulle göra nåt av dem.
Och det blev idag, en underbart ensam och tyst dag av pärlande, skurande, läsande och så antagligen mer pärlande, för min lilla gudmor ringde nyss och sa att Lilla tavlan var mycket fin men inte gick att ha på sig, hon är för gammal, kort och tjock för den... Så jag måste göra ett bärbart halsband till henne, till hennes pensionärskollo som hon snart ska på. Vet bara inte vad jag ska göra så det blir nåt som är bra för henne... Jaja, det ger sig.
Låspärlorna sitter ihopgjutna, det är därför det är två pärlor bredvid varann utan rocaille emellan, om nån vän av ordning undrar förresten. Tyckte det var ett bra ändamål för pärlor som inte hade gått att använda normalt.

den 26 maj 2009

Tempus fugit

Det här skulle egentligen bli en klocka (därav namnet), men batteriet i klockan jag hade var dött (no pun intended) och angelägen om att göra saker hela vägen är jag inte att jag går och köper ett batteri bafatt. Så det fick bli ett armband. Lite dumt att göra det överhuvud kanske, för jag skulle aldrig ha på mig döskallar, jag har lite fobi för dem. Men har jag väl fått en grej för mig så går det inte att få bort, och nu har jag haft den där bilden av netting-nånting i silver, grått och svart med svart kedja och små skallar i huvudet läääänge så nu måste det bli gjort.

Bilden är kass, och dessutom ser det ut som om skallarna sitter i högerkant på armbandet, och det tror jag inte de gör i verkligheten.. (Men sluta gnäll då mänska..) Vad mer ska jag säga? De fina pärlorna i låsen är från Sirlig. Och armbandet är mer hematitgrått än svart, i verkligheten. Sa jag att jag behövde en kamera?
Och jo, jag hörde av den som ska få pärlpitten att han fått en bild skickad till sig, med ett tips om min blogg och mitt inlägg om sagda pärlpitt! Liten värld!! :) (Det får mig in på att det vore roligt med fler kommentarer från eventuella läsare. Just nu vet jag bara att en enda följer bloggen, och det kanske inte alls stämmer med verkligheten?)

den 23 maj 2009

Inte rosenkrans, men nåt däråt

En mig mycket närstående person säger alltid att det jag gör i pärlväg ser ut som dagisalster... men.. personen gillar kors (och har brukat "låna" mina radband för att ha på sig dem), så när jag såg att de hade kvar de finfina swarovski-korsen på Perlehuset (som tyvärr stänger) och att de nu var mycket billigare så slog jag till.

Enkelt men ändå blingigt skulle det vara. Personligen hade jag gärna blingat till det lite mer, men jaja, h*n är nöjd, och det är det enda viktiga i det här fallet. Halsbandet är trätt på vit vaxad lintråd. Pärlorna är vita glasisar från en Glitter-rea, helt glasklara rocaille från Perlehusets flyttrea tidigare i år, silverpläterade (?) pärlor från saligt avsomnade Pärlan på Söders utförsäljningsrea. Mycket rea... det är bra, för pärlbesatta fattiglappar.

den 20 maj 2009

Pärlbesatt featuring en muff-matte

Fick en bild på en pärlmuffmatte (det är så roligt att se mina bebisar in action istället för i min tråkiga skanner). Eftersom bilden/matten är så fin så bjuder jag på den. (Jag fick förstås lov till det.) Åh vad roligt att tänka sig att nåt jag gjort går omkring i världen, till glädje för nån annan! Undrar om jag nånsin skulle bli blasé kring det?

den 17 maj 2009

Hjärteblod- the remake

Jahapp, ett slaktat alster till har omskapats. Jag var inte nöjd med det röd-rosa halsbandet Hjärteblod, inte när det satt på. För tungt, åbäkigt och så lite ... tråkigt? Fast jag gillade färgerna, och vissa av pärlorna, och hjärtan och blod-konceptet. Så jag repade upp det, trots all jädra tid jag lagt på det, för hellre lägga ner mer tid och bli nöjd än att ha gjort allt jobb förgäves.

När jag blev klar fick jag höra att jag skulle försöka gå ner till zigenarna i området och försöka kränga det, så kitschigt var det. Pyttsan säger jag, kitsch är fint (ibland). Tänker alltså ha det på mig fast det ser ut som en korsning av nåt för Barbie och nåt för Mimmi Pigg, i sina barnsliga proportioner.
Grymt med tid tog det. Att det tog sån tid var för att jag slarvade och satte två likadana pärlor bredvid varann där det inte skulle vara det och upptäckte först mycket senare och fick repa upp, samt att jag bara hade vissa pärlor att tillgå, då jag bara ville använda det som jag repat upp och inte ta fram nya (jag vet, jag är knäpp). Så det blev en del fnulande och tragglande med hur jag skulle göra själva halsbandslängderna och så där (På ett ställe är det fel pärlor, hela fyra stycken, moahaha, men jag får leva med det, vi kan kalla det KBT mot kontrollneurosen).
Och så ett tack till min pärlfröken som lärde mig herringbone och peyote, utan vilka jag aldrig hade kunnat göra det här!

den 16 maj 2009

Pärlbesatt proudly presents Pride Parade Police- pärlpitten!

En vän som ska jobba på Pride ska få den här, om han vill ha den. Den går att ha i såväl halsbandskedja som nyckelknippa (ca 4 cm). Vi sågs igår och pratade om regnbågsmuffar, och att jag borde försöka mig på en pärlpitt. Sagt och gjort! Den är inte världens vackraste med sina skeva proportioner, men den som vågar säga nåt om vanskapt utmanar jag att göra det bättre, det är inte lätt att pärla o*lon eller göra bollar av beaded beads kan jag berätta! (Om jag inte tyckte så illa om smajlis i text skulle det sitta en flabbande en här.)

den 10 maj 2009

Hjärteblooood

Assistenten uppenbarade sig plötsligt med två armband som jag undrat vart de var tagit vägen... H*n hade fått dem, sa h*n. Hmm, det har jag svårt att tro, sa jag , jag köpte ju dem för att ta pärlorna. Senare fick jag dem, kan man säga för att göra historien kortare. Jag tog genast upp dem och sorterade stenarna färgvis. De rosa och rosaröda stenarna var så fina tillsammans att jag nästan genast drog fram lådorna med rosa och röda pärlor (två lådhögar alltså). ¨
När jag sett de röda pärlorna som ser ut som droppar (från Perlehusets rea innan de flyttade från Tegnergatan till nuvarande Frejgatan, där de tyvärr lägger ner också) såg jag framför mig blod samt att man kunde ha hjärtan till. Eller om jag hittade de fina hjärtpärlemoknapparna först (de som råkade vara en rosa och en röd, så förnämligt), jag minns inte, fast det var i går kväll (jag har papper på att jag är så här disträ, om nån undrar).

Det är alltså stenar (oidentifierade och färgade) från armband från Glitters rea, cerise glaspärlor i två storlekar från ett barnhalsband jag köpte på H&M i akt och mening att slakta det (antagligen från Indien), diverse amå glaspärlor från Perlehuset och andra affärer, hjärtknappar i pärlemor från Mattsons band (så fina, men tyvärr slut där) och små och stora pärlor i risajklat glas från Ghana. Det är trätt först en rad med sten, liten glasis, stor glasis, liten glasis, sten. Sen ett varv med nåt annat, bland annat dropparna. Sen tre varv med små öglor, varav ett varv med enfärgade öglor och två med blandade. Inte lite jobb alltså...

Halsbandet är jättefint på (och ljusare än på den här bilden), men rejält synligt, får se vad som händer med det, om jag vågar ha det på mig eller om det hamnar hos nån annan. Roligt var det i alla fall att jobba med nåt så färgstarkt.

den 9 maj 2009

Kära gudmor...

... ska få ett halsband som kanske blir helt fel, för hon sa att hon inte ville ha nåt för skrikigt eller synligt... Det var bara att jag så gärna ville göra nåt inspirerat av konst, som hon gillar, och ett ställe som har affektionsvärde för oss båda..
Så himmel, vatten, kaveldun, näckrosor, stenar, fisk och en trollslända med en ram runt om kändes så rätt. Och det går ju inte att klämma in på hur liten yta som helst, om man inte är miniatyrmålare. Jäjä, kan hon inte ha det på sig så får hon väl ha halsbandet på väggen.

den 4 maj 2009

Pride galore...



Efter att ha gett bort en muff till den som i mitt huvud är riksflatan nr 1 och fått förfrågan från RFSU om muffarna (men inget svar på mitt svar...) så tänkte jag vidare på Pride, regnbågar och så vidare. Jag gillar regnbågar men då chakra-versionen, så här kommer en muff i den varianten. Om det ska vara en annan färgställning för att vara HBT-säkrad så må så vara, för den här gången i alla fall. Får se om det blir ett halsband eller en brosch eller nåt annat.
Tycker hursomhelst att färgövergångarna är ljuvliga, och eftersom jag i vanlig ordning hällt upp för mycket pärlor så lär det bli nåt annat chakrigt snart. Och så ska jag netta en klocka med döskallar tror jag, på temat Tempus fugit samt göra utlovade döskalle-örhängen till SöS, att ha till Kali-halsbandet. Fast nu kallar IRLet, tjing!

den 1 maj 2009

Pill, sa Bill

Oh Christ, vad pilligt! Jag ville lära mig netting, och göra ett armband likt det jag såg på en kurskamrat (inget pärlrelaterat). Förstod inte mycket av den beskrivning jag googlade fram och inte heller mycket av den som faktiskt fanns i ena pärlboken jag har (har faktiskt inte kollat den andra, insåg jag nu... Gaaah!).

Så jag experimenterade själv och det blev ju nåt, men inte riktigt netting. Skitisamma säger jag, eller trial and error, det blev ju ett armband. Först gjorde jag ett snabbt avslut på det, men sen repade upp för att göra om.



Och nu är det fint, fast det är lite TV3-bröllopstårta-varning på det... (En mig mycket närstående person säger att jag är en indisk zigenare, i själ och hjärta, pga min smak för bling.)
Armbandet är alltså gjort i "netting" (och så lite peyote i låset) i rocaille, ametyst, agat, rosenkvarts, färgad bergskristall och sötvattenspärlor plus PLAST! Japp, låspärlan är en s.k tensha-pärla, en plastpärla med dekal, som lackats och efterpolerats, från Japan, minsann. Det var den jag utgick ifrån när jag valde färger (som legat på en bricka långt innan jag kom på att jag skulle testa netting).

Hursomhelst, nu ska jag äntligen ut i solen, ögona går i kors... De trådar som syns på bilden får jag fästa och klistra en annan gång.

---

Jag var inte nöjd riktigt, eller så hade jag lite för mycket panik kring nåt annat och behövde mer pärlpill. Hursomhelst gjorde jag om låset, och nu är jag jättenöjd, med det.

den 26 april 2009

Larger than life

Hittade de underbara e-type-pärlor (stora rocaillepärlor) jag sett tidigare men bangat på att köpa för att det var en så stor påse, när jag tittade in på Perlehusets utförsäljningsrea (så trist att de försvinner, affären har affektionsvärde för mig) så nu har jag tillverkat en gigantmuff, som är större än såna som sitter på damer. Kanske tolv centimeter? Som min handflata är den i alla fall.

Att bilden är så mörk är för att muffen är så hög att det inte går att ha locket på skannern på, och det inte ens funkar med papper lösa på, det släpps ändå in ljus i kanterna. (Orka leta efter rätt handduk... Trött idag.)
Pärlorna är verkligen vackra (Jablonex oblige), med lite av bensinfläcksglans i blått, rosa och guld. Muffen är pärlad på vaxad lintråd i en färg som inte kunde vara rättare, precis leverpastejrosabeige! (Jobbig tråd förövrigt, den kladdar och så fransar den sig när man hållit på ett tag och trätt.) Längst upp en karneol, som dels var den sten jag hade hemma som passade bäst (hade inga stora rosenkvartsar, som jag först tänkte mig) och dels är en god och trevlig sten på det hela taget, om man nu bryr sig om sånt. Jo, just, den är köttigare på vänster sida, sen jag läst att det är så de flesta är skapta i verkligheten. Tyckte det var roligt att göra en statistiskt sett riktigare muff haha. När jag nu ändå höll på... Nästa ska bli blå däremot, en Alien-dito.

Har ingen aning om vad jag ska göra av den, den är nog för stor att ha på sig, med mindre än att man har den som bältesspänne. "Då kan man väl lika gärna visa den riktiga muffen" tyckte Assistenten som verkar förlikat sig med att jag gör sånt av mina pärlor, när h*n inte får rabatt-armband av mig eller jag gör trasmattor med en katt på, som är mitt långtidsprojekt för tillfället (satan i gatan vad tid det tar att pärla en katt som är "fylld" och inte ihålig...).

Fast kanske nån modig en skulle våga ha den som brosch? Man lär inte behöva prata mycket själv med en sån på kavajslaget...

den 15 april 2009

Blir nästan rädd själv...

... när jag ser vad jag skapat. Men SöS som gillar och behöver Kali torde gilla det, även om rullande rörliga ögon och en avhuggen peyotad arm (de är separata) kanske är lite overkill om man ska ha det på sig. Hade behövt ha en liten skalle eller ett avhugget huvud också, men jag pallade inte med mer konstig peyote just då.
Kan hon inte ha det på sig så får hon ha det på väggen eller i en låda, lite Kali-kraft ska det väl gå att få ur det i vilket fall. Och skitisamma, jag fick en rolig och/eller pillig pärleftermiddag på kuppen, precis vad jag behövde efter sjuttiförton telefonsamtal drygare än Yes.
Jämrars hårstrå i skannern!! Orka skanna om...

den 13 april 2009

Primavera

Jahapp, då har jag peyotat på samma grej i flera dagar igen. Assistenten hade bett om en virkad ring med blommor, och jag hade mycket att fnula på, så jag tänkte att en peyoterabatt (en illa klippt rabatt, man ser att det är fullt med längre gräs i kanten och lite här och var i rabatten också) med blommor kunde passa till, och antingen gå till henne eller till mig. Hon ville gärna ha det så det blir till henne. Hoppas hon inte har bort det (hon är bra på att ha bort saker), för det tog alltså dagar av pill att förfärdiga... Ringen är inte gjord än, däremot. Jo, blommorna är gjorda i daisy chain.

den 9 april 2009

Favorit i repris

Fick en förfrågan om muffar av två olika personer, en som sett nåt jag gjort åt en annan och en via ombud, efter att en kompis visat denna blogg. Nu är de klara. Den ena skulle bli som Brudens, men som jag sa till den som önskade sig den så går det inte riktigt att bara göra replikor, mina alster har sitt eget liv och sin egen vilja verkar det som. (Hoppas det går bra ändå.) Eller så är jag bara kass på hantverket och att få ut min bild i verkligeten. Tolkningen är fri...
Nu ska det klistras knutar, klippas trådar på (känmer mig lite som en kirurgsyrra då) och monteras, på det som önskas. Har köpt broschnålar igår, så allt är möjligt. (Hittade då också bra underlag till hängen, så när jag köpt rörliga ögon - på fiskeaffär- så ska jag göra nya Kali-hängen. Det blir roligt. Köpa köpa köpa, plötsligt låter det inte alls som jag är pankare än pank, men så det, tyvärr.)

den 1 april 2009

I medelhavski sardinski svimski...






Nä, det blev inga fiskar i det här havet. Hade tänkt mig en sköldpadda (som jag fick av pärlkompisen) och/eller en fisk, men det ville sig inte. Låset ville sig inte heller, jag borde gjort en stropp eller tamp innan pärlan, men nu skannade jag den ändå. I morgon får jag göra om låset, så inte armbandet ramlar av, nu ville jag få ut den här och få det ur huvudet... Armbandet har tagit sååå lång tid att göra, men jag tyckte det var värt mödan, för varje gång jag ser på den så tänker jag på riktiga havet, det funkar som en slags förstärkt visualisering. Sorry för att det blev tokflummigt där, men det är faktiskt sant.

den 23 mars 2009

Dagens rätt: Mussla

När jag gjorde väninnans armband och såg hur det bildades vågor i peyotandet alldeles av sig själv kom jag att tänka att man kanske kunde göra muffar utan att göra en triangel i herringbone och peyote som bas. (Det är flera som frågat om muffar och hållit frågan aktuell, annars vore jag nog själv inne på nåt helt annat vid det här laget.) Då kanske man skulle missa nåt av 3D-vibben, men å andra sidan få en platt och därmed med lättanvänd muff (tvärsemot verkligheten that is).
Och ser man på, den blev riktigt söt tycker jag. Mindre anatomiskt föreställande än de med triangelbas, men det gör inget. Annorlunda är inte defekt, som jag brukar säga i helt andra sammanhang. Tror t o m jag skulle kunna ha den själv, på ett kavajslag, om jag nu bar kavaj.

den 22 mars 2009

Crazy DNA

En vän har hjälpt mig med sånt som jag visserligen klarar men finner oändligt mycket jobbigare än hon tycker. Ville tacka med nåt litet. De här färgerna gillar hon, så de färgerna blev det, trots att det är mars och man längtar efter vår och de är höstiga ja. (I verkligheten är det mer färgglatt än det ser ut här.)
Hade tänkt mig nåt som skulle se ut som högar av löv, alltså i pölar färgvis, men armbandets egen vilja tog över och det blev nåt som ser ut som ett mellanting mellan en genmuterad insekt eller larv och en DNA-spiral... Men fint är det ändå, tycker i alla fall jag.

den 5 mars 2009

Pillow book

Ingen nussekudde men väl en pärlkudde. Tack Suzanna för lektionen! Nästa blir snyggare, men jag lägger upp den här ändå.
Och så fick jag trä om det där jämra Barmark helt, för att det inte gick att bara fixa låset. Snacka KBT för otåliga... Men fint blev det, om än lite kort (några pärlor var förstörda av lim). Hoppas den som ska få inte har tjockare hals än jag har... :/

den 14 februari 2009

Barmark

(Wishful thinking...) Jag skulle ut och gå, eller gå igenom gamla pappershögar och kasta kasta kasta, eller tvätta, eller läsa och inte alls pärla, inte idag. Sen tänkte jag att Äh, jag gör det där som jag lovat S sen ett tag. Och så sa Assistenten: Men du, nu har du gjort så mycket i samma färger... Kan du inte göra nåt brunt, nåt jordigt, nåt markigt?

Och så plockade h*n fram några genomskinliga ovala pärlor med små lilagrå ränder och sa Om du gör det så kan de här vara gråsuggor! Sen släpptes jag att göra vad jag ville av den tanken. Och jag släppte i min tur tankarna på annat och satte mig med barmarken, den spirande grönskan och de små insekterna.
Måste göra om låset, för det kommer inte att hålla och snyggt är det inte heller, men annars är jag väldigt nöjd, det är hemskt sött på, även om man absolut inte begriper varför det är klargrönt ihop med olika bruna nyanser och så några halvt osynliga pärlor med färger som inte alls passar in där. Skitisamma säger jag.
Ett varv är Gütermann vaxpärlor (skitkvalitet känns det som fast det är väldigt klassiska pärlor, ovanlagret liksom känns som det ska åka av med tiden...), ett varv är billighetsrocaille som är hemskt ojämn (från Indien tror jag), ett varv är rocaille från Ghana, transparent ockrafärg med svart lining (jättefina) och så två varv bugles. Glasgrönska och glasinsekter. Låset är röd jaspis.

Cat, RFSU, Anonym och de andra

Jag gillar ju inte att skriva kommentar till kommentarerna i kommentarsfältet. Nu skriver jag lite svar här istället, samtidigt som jag lägger upp nåt som inte kräver så mycket text. Cat, halsbandet med de hoppande laxarna vet jag inte om det är tyngre på ena sidan och kasar ner. Jag gjorde det som en födelsedagspresent, och har ännu inte hört från mottagaren... så jag vet inte.
Angående era kommentarer om RFSU och hur coolt det är att mina muffar uppmärksammas kan jag säga att jag inte fått svar på mitt svar till dem. Vet inte om det handlar om tidsbrist, mejlätande monster i sajbern eller om de inte gillade mitt svar.
Anonym som undrade om Memento mori, nej, det går inte att vända M-et. Det är felträtt! Såg det inte när jag gjorde det (var väl trött efter déblacet som det var att göra det och det ändå inte blev som jag tänkt fast jag räknat och räknat) och uppmärksammades på det av den som fick det. Känns pissigt. Särskilt som det var rättvänt innan jag splittade halsbandet för att jag däremot missat en svart pärla mellan M-en. Jag fixar det när Magda finns på plats.
Så, detta om detta. Nu lägger jag upp ett halsband som Assistenten önskat sig ett längre tag, och gnällt om när jag gjort annat. H*n förstår inte riktigt att jag inte kan göra saker i den ordning som andra påbjuder, eller ens en ordning jag bestämmer. Halsbanden kommer som de vill själva och det gick inte att tvinga mig själv att göra ett chakrahjul före Töväder-halsbandet t ex.
Det här The return of the Chakrahjul, gjorde jag med flit längre (på begäran) och helt utan stenar (det andra gick nästan inte att ha på sig, det kände för kraftfullt, hur flummigt det än låter). Eftersom det är Alla hjärtans dag inkluderade jag hjärtan på de ställen där jag hade hjärtan i rätt färger, och med Assistentens tillåtelse tog jag en plastpärla mitt fram. Det stod ju LOVE på den, det duger ju lika bra som ett hjärta. Dessutom är ju hjärt(love)- chakrat just grönt. Det skulle vara roligt att skriva vart alla pärlor kommer ifrån, i den mån jag minns det, för det är måååånga ställen, men jag ids inte riktigt just nu.

den 10 februari 2009

Kopplingen KASAM-komplicerade kreationer

Ni som följt mig ett tag och/eller känner mig vet vid det här laget att ju knepigare saker jag har att fundera på eller processa (särskilt saker där jag känner mycket engagemang men ändå inte har så mycket kontroll) desto konstigare kreationer här... Say no more. Alternativ tolkning, lika sann: Häromdagen gick jag en fin promenad vid Norr Mälarstrand. Solen sken, det var kallt, isarna gick upp, i en blandning av kristallklart och sörjigt töigt. Hade kallat kreationen nåt mer relaterat till inspirationsmotivet, om inte alla K-na hade uppenbarat sig istället.
Det här är... en jädra massa glas, lite bergskristall, nån rosenkvarts och lite månsten. Två "rader" är satta på jeansblå vaxad lintråd (vatten), sen är det fiskelina (som råkar vara ljusblå, men det var mer en slump). Och Cat, du flitiga trevliga kommentator, du som gillar regelbundenhet, vet du att halsbandet är PRECIS jämnt på båda sidorna, förutom att jag inte räknat de små vita rocaillerna och buglesarna i de små "repen". Annars är halsbandet exakt likadant på båda sidor (lite malligt, för det tog tid och var pilligt).
Det är två bilder för att halsbandet ser olika ut från olika håll. Vet inte om det framgår här dock...

den 5 februari 2009

Heathcliff & Co

Hoppas jag har några läsare kvar fast jag inte skrivit och lagt ut så mycket här på sistone. Det vore ju trist med en gåta och så ingen som svarar... Vad tänker jag på i rubriken är alltså gåtan och vad har det för koppling till dagens alster?

Nu har jag skjutit mig själv i foten vad gäller att förklara nåt om halsbandet. Dumt... Jäjä. Det är i alla fall en himla massa pärlor från olika ställen. Ganska många dyrisar (de tjeckiska facetterade stora) och en massa andra. Så många andra och olika sorter så jag inte ids skriva om det. Första raden pärlor är satt på mörkgrön vaxad lintråd med en knut mellan varje och sen har jag gått tillbaks varv eller varv och matat på med [infoga det du tror det är tänkt vara inspirerat av] satt på Fireline-lina. Ganska tungt är det, men jag tror det blir finfint på (har inte testat än). Det är inte fullt så mörklila som det ser ut här heller.

Att jag gjorde ett så pillrigt halsband var dels för att alla gröna och lila pärlor var upphällda sen läääänge på min pärlbricka och jag helt enkelt ville få det gjort, dels för att somliga är så förbaskat kassa på sitt jobb (eller aspekter av sitt jobb) och jag igår var så ledsen att jag behövde nåt riktigt soothing, som pärlande. Nu vet ni. Ibland är det inte fel med infernon, det kommer böcker och halsband ur dem...

den 2 februari 2009

Diskret matematik*

Jag talade igår med en person som i julas gav mig, eller snarare några personer i mitt hushåll, en julklapp i form av pengar. När vi talades vi kändes det som det skulle vara fint med en liten motgåva. Frågade om det bars smycken. Emellanåt. Vilka färger gillar du mest? Svårt att svara på.. (Hur kan det vara svårt undrar jag men men...) men jag har oftast en röd och vit klänning eller en grön, blå och vit klänning. Rimligtvis borde nåt med vitt, rött, grönt och blått passa då? (Gambiska flaggans färger, för övrigt.) Nåt diskret skulle det vara... Det här är mitt försök. Vad tycker Ni, diskret nog?

Det är sötvattenspärlor, silverpärlor (inte silverfärgade alltså, utan silver) och så glasisar. I låset är det en större sötis och så små rocaille (hade inte så små sötvattenspärlor, tror knappt det finns, i alla fall har inte jag sett det).

*(och inte matte matik som jag såg det stavat i ett veckobrev! Ja, det är sant! Nu slutar vi med språkpolisiära parenteser - parentes med e - tacksimycksi).

den 31 januari 2009

På tal om statements...

När jag satt med Kom ihåg att du är dödlig- halsbandet så roade jag mig med att plocka fram bokstäver till en grej för bokstavsberikade.


Och så petade jag ihop den när jag väntade på att nån annan här skulle bli klar med nåt, när jag nu ändå var igång och det låg en liten tåt fiskelina på bordet.

Från Livets ursprung till Döden döden, eller Ohelig allians

... eller varför inte Kom ihåg att du är disträ. M sa att hennes Memento mori-halsband försvunnit på en rockfestival och kunde jag möjligen göra en replica? Jag kan försöka sa jag, men det var längesen jag gjorde det och jag vet inte om jag har likadana pärlor (fast det sista sa jag inte, jag tror inte hon är fullt lika kinkig som jag med sånt). Det var lite roligt att gå från livgivande muffar till döskallar, även om jag inte själv är förtjust i såna alls (om än inte fobisk längre, jag kunde till och med hålla i hänget när jag satte fast det).

Jag kollade på bilden av originalet, räknade och skrev upp (jag gör ALDRIG så annars). Så gjorde jag exakt likadant, fast med de pärlor jag hade och som jag tyckte passade bäst. Det blev ju inte alls bra, bokstavsraden hamnade under döskalleraden! Gaaah! Hur kunde det komma sig? Repa upp en del och börja om. Tänka till, en av mina spetsinkompetenser just nu, men det gick bra till slut. Och så, när jag nästan var alldeles färdig, DÅ upptäcker jag att jag- trots att jag tittat och tittat och tittat- ändå lyckats missa en svart pärla mellan M-en i Memento. Begåvat, att glömma nåt i just det ordet!

Ohelig allians-rubrikdelen kommer sig av att det är glas från billighetshalsband (de små rocaillerna), glas från Gambia (de stora rocaillerna, som kallas E-type, inte vet jag varför, det har nog inget med den långhårige att göra), dyra galvaniserade glasisar från Japan (de stora silvriga), metallskräp från Indiska-halsband (de små silvriga), plast (bokstavspärlorna), själva hänget är oidentifierad metallm så är det vanlig fiskelina och pärlbetong (!), en glaspärla som lås och en silverögla att sätta hänget i. Iddes inte göra en ståltrådsögla när jag nu hade några silveröglor. Nåväl, det viktiga var ju helheten.. och jag är nöjd. Hoppas hon blir det också!

den 27 januari 2009

Pärlkramp, be gone!!

Har haft en längre tids uppehåll i pärlande, först helt frivilligt, så jullovsrelaterat och så småningom allt mer ångestladdat, vilket är riktigt korkat, för jag pärlar ju JUST FÖR ATT MOTVERKA sånt...
Men det blev tråkigt att känna sig som en pärlgynekolog med näsan i muffar dagarna i ända. Kreativiteten dör när man gör samma samma samma. Och så har det varit riktigt tokjobbigt med annat. Ibland främjar elände pärlande, ibland inte.
Fast nu ska jag göra en ny muff strax. Ska bara göra lite lagningar och sånt jag lovat bort först. Och så lovar jag mig själv på heder och samveta att komma ifrån det idiotiska att alltid måste toppa det jag gjort, med nåt mer tekniskt eller mer kreativt och så vidare. Less is faktiskt more ibland.
Ska baske mig göra några riktigt enkla saker. Till och med några tråkiga saker, bafatt komma igång igen. Börjar lite ödmjukt med lekande laxar i en fors. Köpte både de gråblå rektanglarna och fiskarna på Perlehuset innan de bytte lokal. Såg genast vad det skulle bli, men när jag gjorde första versionen blev jag inte nöjd och så fastnade jag där. Nu nytt försök.
Det är för att de hoppas uppströms som det bara är firrar på ena sidan, om nån undrar. Assistenten tyckte det var fult (sägs med tjockt l) men det bryr jag mig inte om, det är ju inte h*n som ska ha det.

den 30 november 2008

Matsuno och jag...

För ett tag sen, när jag precis gjort den första pärlmuffen och tänkte göra nästa, så köpte jag finfina småpärlor från Matsuno. Så fick jag önskemål om den oxblodsröda muffen och behövde då pärlor till denna. Hon i affären sa att rörformade pärlor som t ex Delica eller Matsuno nog skulle vara svårhanterligare, för när man syr med dem så blir alltihopet stelt. Hmm... Okej. Matsunosarna fick ligga. Så fick jag en önskan om en ganska liten muff i stil med den som Bruden fått (den andra). Tänkte att jag ändå skulle ge de små Matsunosarna en chans, de var ju så fina och hade så rätt färg.
Första gången jag satte mig (på en fika) hade jag en nål med för litet öga, så jag fick börja triangeln för hand. Jag såg antagligen inte klok ut där jag satt med osynlig tråd och nästan osynliga pärlor nån decimeter från ansiktet... Så kom jag hem och fortsatte, med nål med större öga. Den bröts, och nästa bröts, och så nästa, och så en till. Har aldrig varit med om att så många nålar gått sönder. Testade med mjuk nål istället, och den höll, men det är ju så förmårrat svårt med en nål som liksom inte går att skjuta in utan måste lirkas med (felåt för de slippriga associationerna nån kanske får).... Dessutom gick pärlorna sönder när jag drog åt tråden! Det har aldrig hänt förut! Fick skarva och lägga till i efterhand och gaaah, sicket härj! Matsuno ska ju vara kvalitetspärlor, japaaaanska och allt, som det sägs i affären... (Inte lika "fina" som Miyuki och Delica, men ändå finare än t ex tjeckiska pärlor och förstås mycket finare än mina från Ghana, som jag fick höra av en i en affär)... Hade jag inte kommit så långt som jag hade gjort då hade jag klippt sönder allt och börjat om med andra pärlor, men nu hade jag ju våndats och svettats över det här så länge så nej, det fick bli att fortsätta för hand, med en riktigt toklång tråd som jag kapade en bit i taget, för att ha änden hård (den är vaxad och därmed lite styv tills man härjat bort det vaxade). Gaaaah!

Efter jag vet inte hur mycket smått extra pillerill som jag inte ens skulle kunna redogöra för är jag i alla fall hemskt nöjd. (Men Matsuno-pärlor kommer jag inte att frihandspeyota med igen, den saken är klar.) Under tiden som jag slavat med förhandpeyotandet har ett tråg med underbara mossgröna och ljunglila pärlor legat och väst Men hallå, bli färdig nån gång, vi vill bli trädda!! Så nu hoppas jag snart återkomma med ett halsband... Jo, förresten, bilden jag lägger upp nu, den är på den ännu inte helt färdiga muffen. Trådarna ska säkras (med nytt medel, pärlcement som ska vara mer osynligt än Attacklim som jag använt hittills) och jag undrar lite hur jag ska lyckas med det, när det nu inte funkar med nål... Det är apsvårt att komma in i det vävda, där inga pärlor sticker ut och följaktligen inte kan träs in nånting i... Fnula fnula...
Uppdatering: Det gick fint att trä in trådändar med en ny mjuk nål. Så cement på (det luktade så starkt att man blev helt stenad) och så en ögla (knepigt med så små pärlor, återigen) och så snodd, kapa trådar et voilà! (Har med värmeljuset för att visa storleken på hänget.)

den 11 november 2008

Skräddarsydd snippa

Nån som såg att jag bara gjort muffar på sistone sa att jag blivit musolog. Det är roligt att vara, men snart ska jag göra nåt annat. Idag fick jag benäget bistånd av pärlkompisen/peyotefröken med att rensa i pärllådorna, och boy vad pärlor jag har som vill bli till saker att bära!
Här kommer dock Haute couture-muffen, dvs en som är gjord efter förlaga! Shit vad nervöst det var, och också roligt. I och med att den är lite annorlunda gjord så är det fler trådar, och därmed också trådändar. Måtte den hålla!

den 26 oktober 2008

Bloody red peyote pussy... eller inte..

Jag fick ett önskemål om en oxblodsröd muff och köpte de pärlor som låg närmast i färg, vilket inte var lätt, för mörkrött är svårt att få till, tydligen. (Har hört det om tyg förut, förresten). Saken var den att jag ville testa att jobba med 15/0 som är så löjligt små att det är obegripligt. Fatta, i ett pyttelitet rör har man 1300 pärlor, enligt tösen på Zionesse. Man får verkligen vara uppmärksam när man jobbar med dem, så de flyger all världens väg, för gör de det är det kört att hitta dem.

Men en mörkröd muff blev det, och jag tycker den blev fin, även om jag pestade över pyttepärlorna ganska många gånger. Inuti är det en rubin, enligt papperet på påsen med stenarna. Antar att det inte är en särskilt fin rubin, för det ska ju vara en ädelsten och inte halvädelsten. Stenen sitter lite knepo anatomiskt sett, men jaja, vi människor ser alla olika ut överallt, så det finns säkert nån som ser ut så också... Bilden är väldigt ful, men jag ville visa storleken på muffen. Och så är den ganska så mycket ljusare i verkligheten än på bilden, och mer rosa. Det är två sorters Miyuki förresten, en colourlined och AB. AB är en skimrande effekt och står för Aurora Borealis, lärde jag mig nyss. Så är det en silverögla (hemmatångad) och en lädersnodd.

Miyuki: 15-298: Tr Ruby AB och 15-1554 Sparkling Cranberry Lined Crystal är det förresten. Då kan den som är intresserad kolla in färgen själv. Nu när jag letade hittade jag en som hade varit skitbra, men den fanns inte på Zionesse, så vitt jag kommer ihåg (Dyed Wine).
Oh titta titta, jag har fått bild på hur den ser ut på! Så fint, så väl muffen, som nya matten!

den 24 oktober 2008

Fall leaves fall

Nu var det sjukt länge sen jag pärlade och la upp nåt. Dels gjorde det bedrövligt ont att göra pennan jag gjorde sist. Sen skulle jag treata mig när jag fyllde år och köpte silverkedja på Konrad Wahlström, för att göra nåt som jag tyckt är såå tråkigt att se sida upp och sida ner på olika pärlställen. Ville helt enkelt se om jag kunde förstå charmen med länkade grejer. Så gjorde jag en bit och insåg att mitt otåliga sinne inte pallar att såga med metallsåg och sen fila och att det är korkat att köpa fint silver och så knipsa av det med tång som jag gjorde (lite som att äta Belugi-kaviar på papperstallrik), så jag släppte projektet helt... Sen kom det hälsogrejer i vägen, som fortfarande inte är över men som jag är så jädra trött på att jag väl får pärla fast det gör ont för jag saknar det gruvligt, det är ju inte terapi för intet... .

När jag väl sent omsider gett Bruden pärlmuffen som utlovat så ramlade det in en massa kommentarer om att den var fin och kunde jag kanske göra en till? Jag fattade ingenting, jag har ju inte promotat mig själv så var hade de sett den? En sa att hon sett en länk på sysidan.se. Vaddå sysidan, där har jag aldrig varit? Jag vet fortfarande inte hur det kommer sig, om det har pratats bland bekanta läsare eller om nån googlat på peyote (eller pussy) och random-ramlat in här.Hursomhelst tänkte jag hörsamma en av förfrågningarna om en muff, då jag ändå tänkt testa att göra den i 15/0. Kunde inte glömma att Suzanna pratat sig varm om Zionesse i Mörbyjävlacentrum, så jag åkte dit en dag när jag hade extra ont och behövde extra mycket distraktion. Där skulle de enligt pärlkompisen/fröken nämligen ha Miyuki och Delica, som är japanska crème de la crème-pärlor.
Där visade det sig att tösabiten i affären sett muffen på nätet, hon hade nämligen sett länken på sysidan och så vidare och så vidare. Jag drog inte fram muffen bafatt förstås, jag frågade om hur det skulle bli att vika med Delica (som liksom är lite kantig) och om inte Miyuki var bättre för ett sånt projekt. Sjukt kul att prata totalinterna saker, titta på boken med Miyuki-tävlingsbidrag (man tappar andan), diskutera tekniker och folk som stjäl andras koncept vad det gäller design och så naturligtvis att vara lite famous, även om det var lite skrämmande också. Och Miyuki 15/0:or blev det, och de är himskans fina, men också himskans små och jobbiga att sy med. Hoppas det blir fint med en bloody red peyote pussy.
Att jag berättar allt det här är för att jag innan jag gör färdigt den muffen ville vara färdig med länkhistorian, så igår gjorde jag klart den och här är den. Det är sterling silver, sötvattenspärlor, unakit, serpentin, mossagat, karneol från olika ställen, citrin och så ett hänge från Pearl Chains utförsäljningsrea i Haninge (där expediten inte kunde svara på vad några stenar jag köpte var för nåt. Me no like). Den når ner halvvägs till naveln (jag vet, Cat, att du tycker det är fult... ;)) Inte alls mina färger, men fint ändå. Och så har jag gjort ett länkhalsband nu och kan återgå till mitt fipplande med helt egna grejer... [infoga smajli].

den 20 september 2008

The Holy Script

Jag skulle lära mig tubular peyote. Det gick inget vidare, för jag hade bara en färg på pärlorna. Pärlkompisen sa att vi skulle pröva igen, fast med tre färger, för åskådlighetens skull. Fast jag hade bråttom och gick hem och testade själv, och se, det gick ju!
Att jag var dum som gjorde en sak som var för tjock för att bli ett armband (som jag tänkte) och att jag fick för mig att istället klä in en penna (som jag hade som stöd för pärlandet) och att jag nu efter tre dagars peyotande har ONT i handen, det är en annan femma. Fin blev pennan i alla fall, och jag hoppas att hon som får den inte tappar bort den på en gång...

den 11 september 2008

Nånting gammalt, nånting nytt

Gjorde för ett bra tag sen ett halsband åt en kompis. Det som inte får hända (med mina grejer) hände och halsbandet gick sönder. Nu trädde jag om det helt och förlängde det lite.
Kompisen hade fyllt år så jag gjorde örhängen till. Uj vad det märktes att jag inte rört en tång på länge nu... Nåväl, det blev rart med örhängen i silver, glas och hematit, tycker jag och hoppas hon tycker det också.

den 8 september 2008

Och så ytterligare ett peyoteprojekt

Det har varit svårt att komma till att pärla här hemma, men jag hoppas det snart ändrar sig.

Ett litet projekt som inte är klart ännu men som jag ändå vill lägga upp är nåt jag gjorde efter att ha fått en vision genom muff-makandet och de upprättstående partierna där.

När jag visade det senaste för Pärlbesattfamiljen var det flera som inte såg vad det var. För mig är det glasklart, men det är ju inte så konstigt, när jag hittat på det... Ser ni vad det är tänkt att vara? Och har nån nån tanke kring om det blir bra som halsbandshänge?

Firrarna i vattnet med guldig sand (Du hade rätt, S!) blev som ni ser här under. Blev riktigt nöjd med den, och tror söta doktorn ska få den i stället för näckrosorna och trollsländan...

Yet another peyote pussy

Jag är något av en perfektionist, samtidigt som jag är en slarva... (Inte helt lätt att hantera nej.) Den första pärlmuffen blev lite märklig, anatomiskt sett, och så var det för många trådar i den, så den liksom löste upp sig när jag bar med mig den som en amulett i fickan... Alltså skulle jag göra en till, lite riktigare, och lite större också (typ som ett AA-batteri). Sen ska jag köpa de dyra men jättefina småsmå japanska pärlorna i storlek 15 och göra en mindre, men det är en annan historia. Ska montera muffen, så det blir ett halsband eller nåt annat, men jag har ännu inte bestämt vad det ska bli bara... Förslag, någon?

Så här blev den, och den går till Sara, för mig alltid känd som Bruden, för hennes spännande, lärda, roliga och kloka blogg (som alltemellanåt handlar om muffar).

den 19 augusti 2008

Trianglar, eller Pärlbesatt goes X-rated

Nu var det ett tag sen sist igen. Pärlorna är helt klart bästa terapin, men ibland blir det så att inte ens pärlorna förslår, eller hinns med. Nog om det privata, till saken. Söta Suzanna lärde mig peyote och försökte lära mig herringbone. Slår man ihop dessa två får man trianglar, som hon också lärde mig göra. Så här ser en triangel ut:


När jag satt på bussen hem från henne lekte jag med nämnda triangel och såg plötsligt att man kunde vika ihop andra saker av dem. Det måste jag testa i andra färger tänkte jag och så småningom förfärdigades alltså:

En lilja -mycket finare lajv, och en muff

Assistenten tyckte det var helt förskräckligt att göra pärlmuffar, och tänk om jag gjorde allvar av att försöka göra den känd på Pride 2009... Hoppas Ni kan leva med att jag inte kunde motstå att se om det gick att genomföra det jag tänkte, att göra en liljeväxt och en muff av triangeln (längre än så sträckte sig nämligen inte tanken).

den 13 augusti 2008

Home coming .... princess

Det brukar ju heta home coming queen, men den jag brukar kalla Assistenten för att hon assisterat mig i pärlandet kan inte gärna kallas drottning, även om hon har en stor personlighet... Det här är en hemkomstpresent (ett beställningsverk... Hon ville ha det precis så här, som mitt svartvita fast ljusgrönt och rosa.)

Rocaille, en vaxad glaspärla och sötvattenspärlor.

Snart återkommer jag med peyote och herringbone, närmare bestämt en lilja i det. Det tar sån TID, så det dröjer mer än när jag bara trätt och knutit.

den 26 juli 2008

Söder Mälarstrand...

... och alla andra vattenstråk där jag gärna går nu, är fulla av såna här gula näckrosor. Jag vet, de har hjärtformade blad och inte runda, men jag är inte så haj på circular peyote än, eller peyote överhuvudtaget. Så kanske det inte finns så många trollsländor just nu, men det får hänföras till den artistiska friheten..
Världens bästa terapi är det hursomhelst! Och på tal om terapi ska min söta doktor få den här.

Freestyle peyote- eller presentband...

Häromdagen letade jag efter en bra tutorial på circular peyote, för att göra näckrosblad. Ramlade på en länk med freestyle peyote och tyckte det såg så roligt ut så jag lekte lite med det istället. Eller lite, det tog skitlång tid, fast det var roligt, och fler lär det bli.

den 23 juli 2008

Och i irlet ser bröllopssmyckena ut så här

Nu fick jag bild på örhängena och halsbandet jag gjorde till pinglan söderöver. Det är så fiiiint på tycker jag, och jag skiter i om man inte får säga så om grejer man gjort själv.

Igår träffade jag förövrigt en kompis som gillade mitt peyotearmband, det som fäller. Han sa Jag vill lära mig, jag följer med dig hem så lär du mig. Han blev helt fast, och messade sen och sa att han gjort en ring! Haha. Han hade gjort sånt på dagis, med nabbi-pärlor, men glömt av det, för det var ju ett tag sen vi var i dagisåldern...

den 21 juli 2008

Daisy chain

När jag testat peyote måste jag ju testa rund peyote, och så daisy chain, och brick stitch, och herringbone och allt vad det heter. För det svåra väntar jag på att min nya fröken kommit hem, eller att jag köpt den där dyra bra linan. Det lätta däremot, daisy chain, passade utmärkt för ett litet projekt gjort på vanlig nylonlina (också fiskelina, men billig). Jag fick häromdagen höra "Om du tänkte jag skulle få en Komma hem-present, skulle jag gärna vilja det var ett halsband." Tyckte det var så fint formulerat att det var oemotståndligt. Det här kommer att passa som hand i handske.

den 16 juli 2008

Och så lite Riktigare...

Efter att ha testat peyote med den där jobbiga elastiska tråden skulle jag testa med det som sägs vara det bästa, Fireline fiskelina. Gick till Söders sportfiske på Hornsgatan och klämde på rullarna.
De var hiskeligt dyra. Jag ville ju ha, och få testa, men trehundra pix på lina, njahahä, det är verkligen inte läge för det nu... Så sa pojken i kassan att de tyvärr inte hade mindre rullar, däremot på metervara. Tio meter av den tunnaste och ljusaste du har sa jag glatt. Han rullade upp på rulle och jag undrade hur han mätte, hade han måtten i handen liksom? När han rullat på ett tag sa han att jag fick det här, det kostade ju ändå så lite det jag fick. Så kunde jag testa och komma och handla om det blev bra. Finns du på riktigt ville jag fråga men tackade bara allra ödmjukast och sa att jag skulle berätta det vidare, vilket jag nu gjort.

Det här är alltså peyote stitch gjord med Riktiga Doningar, och så japanska pärlor från Marias garn (också en trevlig butik). Tyvärr verkar de flagna, jag är helt silvrig över handleden... (fast de inte var särskilt billiga). Annars var de och deras kompisar i bingen riktigt riktigt fina.

den 12 juli 2008

Min senaste bebis

Jag kallar ju mina alster för bebisar ibland, och det här känns mer som det än andra, eftersom det är första grejen jag gör i en ny teknik, som är den första Riktiga Teknik jag lärt mig dessutom!

Alltså, mitt förstlingsverk i peyote stitch. Gjort på en näve senegalesiska e-type rocaille (stora seed beads alltså.) Man ska nog inte göra det i elastisk tråd, inte första gången i alla fall, inte med en splitterny och sylvass Big Eye-nål... Mina fingertoppar ajajaj. (Tråden fastnar, man drar, den lossnar och nålen projektilar sig in i fingertoppen.) Och vilken tid det tog... Nåja, roligt var det! Tack Du som lärde mig!

den 5 juli 2008

Återuppståndelsen

Så här blev örhängona i modifierad form. Öppnade den stora ringen, tog ut allt, kapade ringen och gjorde den liten och trädde på allt utom de små. Tog bort den mörklila pärlan som inte var likadan på båda också.

Det är bara i sin squeezade scannerform de spretar så där fult. På hänger de och dinglar som en liten klase. Förresten har flera sagt att syrenhalsbandet är en druvklase... Blindbockar säger jag.

Och jag har hittat agathalsbandet! Lycka!

den 1 juli 2008

Bara liiiite julgransvarning...

Häromdagen var jag på nån tillställning, där jag såg att örhängsmodet var följande: STORA hängen med en nedhängande ring med en trekantsform under. Alltså gjorde jag örhängena till syrenen såna, mest för att se hur det blev i hemgjord tappning. De är fina, men frågan är om jag kan gå med örhängen som dinglar nere på halva halsen... Får testköra dem i dag.
Det är silver (jag måste bli bättre på att tånga), rocaille, tjeckisk kristall, andra glasisar och ametist i olika färgställningar.
Och så ska jag aldrig överdosera attacklim på knutar mer. Min syren ser något överblommad ut nu... Tur den inte var till nån annan.
Uppdatering: De var för tunga, och de mittersta mörka kristallpärlorna längst ner är inte av samma sort, en är något lite rödare... Alltså ska de döden dö, eller göras om...

den 30 juni 2008

Syrenfrossa

Jag är helt förälskad i det här, även om den blå fiskelinan syns och allt. Särskilt nu, eftersom jag inte klistrat knutar och klippt trådarna än. Hade inte tålamod att vänta med det innan jag la upp det. Tålamodskrävande, eller framförallt tidskrävande var det däremot att göra blommorna...
Det är rocaille, sötvattenspärlor (från de pärlor jag fick från Italien sist), aventurin till bladverket och så en vit agat i låset.
Så här ser det ut utan en massa trådändor, och med glansen mattad av det jämra lacket. Trial and error, än en gång...

den 27 juni 2008

Oreo cookie

De är vitsvarta, kakorna, men de här örhängena är som ljus och mörk hudfärg mer än vad svart och vitt är... Så gick mina märkliga associationer, antagligen har jag ätit för lite idag.
En del av tiden jag kunde ätit satt jag och förlängde en av tåtarna som plötsligt kändes som den skulle vara snyggare om den var längre. Hjäääälp vad pilligt det var! Fast jag tycker de blev fina, så jag ska inte klaga.
Det är rocaille, tjeckick kristall, färgad bergkristall, sötvattenspärlor, rosenkvarts och så andra glaspärlor, på silvertråd. Handgjort hela vägen förutom att jag inte gjort pärlorna och odlat sötisarna då...

den 26 juni 2008

In memoriam... (lite historia)

Innan jag började med halsband, örhängen och allt jag gör idag gjorde jag magband, det som kallas för allt möjligt i de länder där man använder såna, bin-bins, jaaljali, waist beads och annat. Det är alltså pärlband man har runt midjan, fast under kläderna. De rasslar när man går och lockar förföriskt, enligt det som sägs. Man kan lägga dem i rökelse så doftar de också!

De här gjordes till en affär vars ägare tyckte det var en rolig grej, för det var nytt här. (Hade aldrig gjort så förut, så det var väldigt spännande.) Sen la de ner affären strax efteråt, och jag fick ta hem dem.. De här är alldeles för små för mig, hon hade kunder som "vägde 2 gr" och det gör inte jag, så jag tror jag repar upp dem och använder alla härliga pärlor.

Att de är så färgmatchade var för att utgick från hennes kollektion när jag valde pärlor. När jag hade gjort dem och tyckt det var jätteroligt att göra fler än att bara göra till husbehov (i många år hade jag på mig såna varje dag), gjorde jag en dag ett band till gymnyckeln, att ha runt handleden, så jag slapp ha nyckeln i behån.

Sen gjorde jag ett armband med en liten nyckelring på, som produktutveckling, och varför inte då göra ett vanligt armband? Sagt och gjort. Men halsband kan du väl testa sa nån. Nääää, inte jag, jag gör inte smycken... Så gjorde jag det. Kan du göra örhängen till sa nån annan.. Näää, inte jag... Så gjorde jag det. Och resten är historia, som man säger. Nu blev jag förresten sugen på att göra nya, till mig själv.

(Och så har jag förlagt agathalsbandet, det fina grå och svarta... Om nån synsk läsare kan se det så säg gärna var jag ska leta!)

den 20 juni 2008

I never promised you a rose garden...

.. men en ros och några knoppar kan du få! Här är mitt förslag till halsband till gårdagens örhängen (utifrån att hon sagt sig gilla halsband med småpärlor och så nåt lite större längst fram).

Det är rocaille, sötvattenspärlor och aventurin. Sweet as candy!

den 19 juni 2008

Ta ta tada ta ta tada

Såg en fin klänning hos en fin tjej, i en blogg alltså. Hon skulle ha den på bröllop. Frågade om hon händelsevis inte behövde lite bling till den, för jag behövde nåt extra pilligt att ta mig för, och det är roligt att jobba mot nåns önskemål ibland (när jag inte har en fast föreställning om nåt jag prompt måste göra).
Hon sa örhängen, gärna kreoler, och rosa skulle de vara. Så här blev mitt förslag, lite annat än rosa, för att klänningen var kallgrön och magenta med lite annat.
Tack för distraktionen, hela kvällen gick åt, med alla små silverpillsgrejerna att tånga och om jag skulle ha två, nej tre, eller fyra pärlor emellan. Det är sötvattenspärlor (fick de gröna idag, från Italien), aventurin, kristaller, med rocaille emellan, på silvertråd. Batteriet är med som storleksangivelse, det är ett AA.

den 18 juni 2008

Walking on the moon

Igår försökte jag komma fram till min nätleverantör, då nätet låg nere för örtonde gången. När jag gått till där jag har pärlorna för att lägga tillbaks den röda lådan, med telefonen och Din plats är nu nummer trettiosju i örat började jag förstrött plocka i den blå lådan, med en viss tanke i huvudet.
Plötsligt satt jag med ett urval av nåt helt annat... som blev det här. Otroligt fina blev färgerna ihop, särskilt i solsken, fast det mest påminner om hav under månsken... Det är rocaille i två färger, glaspärlor med "överdrag" av metallfärg, nåt jag hoppas och tror på månsten, men vill inte svära på det, och så pärlemor.


den 16 juni 2008

På menyn, oxblod... och granatäpple..

Fick ett önskemål på ett rött halsband, av ungefär samma typ som det rosa härförleden. Här är det nu. Det är mycket rödare i verkligheten, inte alls så mörkt som det koagulerade på bilden.. jämra skanner. Underbart i solljus, så nu måste jag ut och glo igenom det på studs. Och tack för distraktionen!

Två timmar senare har halsbandet fått barn! Så här i förstorad version bredvid varann ser örhängena väldigt olika ut. På är det ingen fara alls. Fast jag måste ändå bli bättre på tångarbete.
Jag hade hällt upp för mycket småpärlor, i vanlig ordning, så jag tog fram några storpärlor som jag hade bara några av och gjorde mig ett eget rött halsband (som fick bli ojämnt på grund av pärltillgången).










den 14 juni 2008

Gåtans svar och på't igen!

Tack alla som svarat, jag blev jätteglad av uppslutningen! Det betyder mer än ni kanske vet om. Den som kom närmast - eller snarare, svarare HELT rätt, var Ms Garbo. Hipp hipp hurra! Tanken var alltså att det skulle se ut som himmel, kaveldun i strandkanten, en av dem med en trollslända på, och så vatten med fiskar. Inser att små insjöar inte har seychelliskt grönt klart vatten, men jaja.

Nu får ni gissa på nåt ändå svårare. (Klicka på bilden, så ni ser färgerna.) Det ska inte föreställa nåt, men är väldigt inspirerat av nåt ur verkligheten. Nåt lokalt för mig, men som finns lite överallt. Tänkte modellen på förra halsbandet passade bra till det här jag haft liggande som projekt läääänge. (De försök jag gjort hittills blev inte bra och repades upp.) Förutom glas (några riktigt fina) är det lapis lazuli och blå fluss, som är en mänskoskapt halvädelsten.

den 13 juni 2008

Gåta 2008

Jag visade dagens alster för någon mig mycket närstående, som inte för sitt liv kunde se vad halsbandet föreställer. JAG tycker det är klart som... inte korvspad, men väl glaspärlor, men det bekymrar mig att jag kanske är ensam om det..
Så jag utmanar Er (om jag nu har några läsare alls, det verkar skralt med det numera): VAD FÖRESTÄLLER HALSBANDET?
(Och då är det kanske korkat att lägga in etiketter, men jag kunde inte låta bli, tvångsmässig som jag är...)

den 10 juni 2008

Tredje gången gillt...

Jag fick underbara agater från Italien, och har varit sugen på att göra nåt grå-svart till sen dess. Nu gjorde jag först ett halsband med två varv. Det blev okej, men inte som jag ville. Repade upp och gjorde ett oändligt tidsödande halsband långt som en ... solfattig vinter. Repade upp och nu har jag gjort det tredje försöket och är nöjd, äntligen.
Det är agater, som sagt, snöflingeobsidian (smaka på det namnet!), silver (fint ska det vara!) och så glas. Klicka gärna på bilden, det är mycket finare än det ser ut på lillbilden.
Så, nu har halsbandet fått örhängen. Det funkade inte att göra dem med agaterna, de var för stora. Tycker de här är bra också, fast lite udda till.

den 4 juni 2008

I waant caaandy....

Inte så förtjust i åttiotalsmusik per se, men det var den som kom upp när jag gjorde klart det här halsbandet. Önskar jag hade färger eller personlighet till det, för jag tycker det är fint som attan, men hä, det ska nog till nån annan att bära det. Det är glas, glas och mer glas, och så lite färgad bergkristall, förutom ändpärlorna som är i målad metall.

Nu ska jag nog göra ett armband och ett par örhängen också, undrar bara hur de ska se ut. En dryg timme senare var örhängena klara. Sicket meck! Det är silvertråd och tjeckisk kristall.
Och ännu lite senare ett armband, gjort på rostfri tråd, som var lite för böjlig, men det hela är gulligt i alla fall.
Uppdat. Har slaktat örhängena, de var för tunga. Nu är de jättefina i en annan modell och bara rosa pärla.

den 2 juni 2008

Pärlbesatt hjärtar...

... inte sjuttiotalsmode per se, men det här är min favvofärgkombo från då. Blev inspirerad av den gröna murano-aktiga pärlan från sändningen lite större pärlor som jag fick från Cat. Inget av det skulle jag köpa, för att jag inte är så svag för hängen annars, men när jag väl fick dem blev jag sugen. Otroligt bra med lite utifrån-input! Tack!
Och om nån skulle undra varför jag pärlat så mycket de här dagarna så står det ofta i direkt förhållande till stressnivån. Mycket pärlande betyder mycket att deala med.. Hoppas jag snart pärlar något mindre alltså.

den 1 juni 2008

Quand nous chanterons le temps des cerises...

Inte är det körsbärstid, men färgen på halsband fick mig att tänka på körsbärsblom. Det här är gjort med resterna av pärlorna jag hällde upp för att göra förra halsbandet, plus "mellanpärlor". Glas glas och åter glas, förutom lite tjeckisk kristall, som väl är finare glas, om jag inte tar fel helt. Tack Cat för de silverfolierade ändpärlorna som är från din sändning, som jag uppskattade mycket, såväl pärlorna som gesten! (Ser du förresten att mellanpärlorna återkommer efter ett jämnt mönster? Tänkte på det du skrev när jag trädde...)

den 28 maj 2008

Entlich, peppningspresent!

Jag vet en person som verkar behöva peppas. Jag har länge tänkt att jag vill göra en peppningspresent. Tidigare har hon också hjälpt mig, så det kan vara en liten token of appreciation också. Eller liten, det tog rejält med tid att göra, en sorts pärlor var bångstyriga. Det är glaspärlor, sötvattenspärlor och så silver.
Japp, silverpärlor och silvertråd. Fint ska're va! Det enda jag vet är att hon gillar rosa och brukar bära kors. Jaja, gillar hon det inte får hon ge bort det, nu är det hursomhelst hennes.
Jämrars vad fult med ett hårstrå mitt i bilden!

"Send good karma"

Nu ska jag skicka nåt annat än en liten virtuell Jag gillar dig och hoppas du får en fin dag-hälsning eller vad man nu tänker på när man skickar karma på Fejjan. En nätis som alltid funnits där för mig så gott hon kunnat trots massor att tänka på i sitt eget liv ska få ett litet tack.
Hon sa hon gillade grönt, och jag kände att det var bekvämt med konceptet i stjärnhimmelshalsbandet, så så här blev det. Det är rocaille från allehanda ställen som vanligt, så aventurin, turkos, malakit och glaspärlor.

den 25 maj 2008

Milky way

Hade på mig nyaste halsbandet igår och träffade så en fager mö som frågade om jag kunde tänka mig att reduplicera detta, fast kanske inte fullt så ljusblått, kanske blått som.... blåbussarna? Kanske med nåt vitt som bröt av? Förövrigt fick jag fritt spelrum.

Jag hade inget klar- och kornblått hemma, men tycker det här stjärnhimmelsminnande blev fint. Det är och så månsten, som liksom blåskimrar ihop med det andra. Och de större pärlorna är inte vare sig svarta eller marinblå, de är indigo, men det blir konstiga färger i skannern. Hoppas hon tycker om det! (Uppdat: Det gjorde hon.)
Och så här är det på:

den 23 maj 2008

Upp- och nervända världen...

... när jag plötsligt känner ett intensivt sug efter att dyka ner i blå pärllådan. Hade i och för sig läst att månadens utmaning på ett pärlställe var nåt i blått och vitt, så det låg väl och skvalpade i bakhuvudet. Fint blev det tycker jag, och skulle säkert vara snyggt till jeans och vit topp (Pripps reklam-varning, jag vet).
Glaspärlor i säkert tio olika varianter och sötvattenpärlor. Jag vet, jag är lite tjatig, men det var så himla roligt med den där högen äkta pärlor jag fick från Italien... Och igår kom liten påse med fina större glaspärlor, från en nätis, bara så där! Då blir man glad!

den 22 maj 2008

Guest star Assistenten

Idag förfärdigade Assistenten detta halsband, som h*n ville göra till en speciell person "som alltid är så snäll och som jag tycker så mycket om". H*n bad om pärlorna, precis dessa, satt och knåpade läänge och vägrade all hjälp med lås eller nåt annat, för allt skulle vara självgjort. Jo, jag fick plocka upp pärlor när skålen med den röda rocaillen vält, Assistenten orkade bara sopa ihop och kasta pärlor känns perverst, även om det handlar om rocaille. Det rosa är färgad bergkristall.

den 21 maj 2008

Enkelt, inte simpelt

Ett av de språkfel som irriterar mig är att säga simpel för enkel. Nu gjorde jag hursomhelst några väldigt enkla örhängen av bitar överblivet silver. Det var lite tilltufsat, men som övningsmaterial dög det bra. Måste öva på de där enkla ringarna, det kan nog bli bra, om jag inte bara bänger med fingrarna utan böjer runt nåt runt. Får se om den supertunna silvertråden (som jag fick ta för att den skulle gå dubbel genom pärlan) håller.

den 19 maj 2008

Bättre sent än aldrig

Tada! Idag öppnade jag en blogg, och där var den, min mugg! Eller nej, det är ju väninnans mugg, men jag har gjort den, eller prytt den. Däremot hade jag inte lyckats få den på bild, eftersom jag inte kan med att låna grannens kamera så ofta. Men nu är den alltså avbildad och får komma med här.
I samma laddning Ugnsgrillade (inte rot-)saker var det en grå mugg med texten En grå mugg på ena sidan och på andra sidan Inte en grå dag!, en dricksskål och så tackmuggen till Lotten, med Mutter (Civil-) Courage skrivet. Det där sista var väldigt internt, men det får det lov att vara. Undrar sa flundran om jag ids göra örhängen till gårdagens halsband nu...

den 18 maj 2008

Svartvitt tänkande

... är jag alltför bra på, fast jag jobbar på det. Vad hemskt irriterande det är att inte ha pärlnålar en dag man behöver såna och alla affärer som saluför såna är stängda. Då får man göra det man vill med blotta tråden, och tro mig, det är inte vare sig kul eller lätt när man har trötta medelålders ögon... Allvarligt talat, nu måste jag bunkra ett gäng nålar, det här duger inte! Rocaille och sötvattenpärlor i det här superenkla halsbandet. Finfint på! Tror jag ska göra örhängen till nu.

Och nu fick jag bild av hur halsbandet ser ut på, så förnämligt! Tack tack! (Bortse gärna från mitt plitiga décolletage...)

den 17 maj 2008

Mer majblomma

Hade hällt upp för mycket pärlor häromdagen, så det kändes som jag var tvungen att fortsätta på samma tema. Fast pärlorna tog inte slut för det, men nu har jag ingen lust att göra mer... särskilt som jag inte har nån bra pärlnål och blir tokirriterad på fiskelinan som hela tiden rymmer när man ska trä den. Armbandet är riktigt rart, hursomhelst.

den 15 maj 2008

Äventyr i maj

Nåja, så värst äventyrligt är inte mitt liv, men det är aventurin i halsbandet så jag skulle ordvitsa lite. En närstående tyckte jag skulle göra ett nytt vårblomshalsband och att den skulle få det. Gjorde blomhalsbandet, dock inte vare sig ljusrosa eller vitt som önskat, utan blekorange, som jag var sugen på (kors i taket). Kanske det var för att jag ville ha med pärlorna, föreställande outslagna knoppar. Löven är lite märkliga som löv betraktat, men det var såna aventurin-bitar jag hade och jag tyckte de var lite roligare än pärlträdda löv, när redan blommorna var trädda. (Vad ordig jag är idag då?)

den 5 maj 2008

Trial and error, för vilken gång i ordningen?

Jag hittade fina grå pärlor som jag tänkte de skulle göra sig bra med några av de pärlor jag fick från Italien. När jag var klar var låspärlan för liten eller öglan för stor. Klippte upp allt och gjorde om. Tänkte det skulle bli fint med ett hänge och började med ett hjärta i silver. Bytte från likadana pärlor som i halsbandet till mindre, och sen mindre ändå.. men hä, det stod ju ut som en vimpel från kroppen, så alltihop åkte av. Nu tar jag på mig den enkla halsbandet så får vi se om jag gör ett nytt försök till hänge senare. Synd på den sönderklippta silvertråden, men det är väl det som är lärpengar...

den 3 maj 2008

Dagslända

Jo, de här blir kortlivade. Det såg fint ut när jag gjorde dem, less is more med bara silver och så en av mina favoritstenar fluorit, men var de på tok för stora, så de blir nedmonterade strax. Synd, men det var kul så länge det varade. (Jag har sorterat mina stenar, så nu blir det nog en del ädelt framgent.)

den 29 april 2008

Pärlor för... inte svin, men mig själv!

Jag kände plötsligt för att göra mig ett par heläkta örhängon. Alltså, i bara stenar och pärlor, förutom silver, nu när jag fått så mycket fina sötvattenspärlor. Valde de ljuuvliga labradoriterna till, de som jag fick (!) i en affär (se storyn i början av bloggen). Affären finns tyvärr inte kvar. Med en så stor bild som här ser man med all icke-önskvärd tydlighet hur kass jag ännu är på att bänga silver, men övning ger färdighet. Galet kul är det i alla fall att göra allt från scratch, och de är fina på!

den 27 april 2008

Larven- återkomsten

Igår fick larven från häromsistens en annan skepnad. Tyckte det färdiga halsbandet varken var hackat eller malet, för kort eller för långt eller nåt, men FEL. Nu blev det lite mindre jämnt och väldigt mycket längre, så det går att göra ett varv om halsen innan man gör en lös knut på. Så mycket snyggare nu. Det är fortfarande glaspärlor, dels rocaille och så fina facetterade, runda och fyrkantiga glasisar mest från Ghana (via Ghana-Lisa). Så här blev det:

den 24 april 2008

Diamonds and pearls

Någon i min närhet gjorde nåt väldigt ovanligt och kom hem från utlandet med present till mig, och inte vad som helst, utan pärlor och stenar (som en annan där i utriket kan få hyfsat mycket billigare än här). Många... Tyvärr är vad den som valde ut skatten åt mig sa helt bortglömt av den som handlade, så det jag inte kan se vad det är får jag detektiva lite om.
Är de svarta pärlorna onyx eller jet? Vad är de halvgenomskinliga bumlingarna för nåt, är det nån sorts agat (de ser ut som grå karneoler)? Vad är det rosarösa, som är färgat, turkoser eller? Är det smaragdgröna, månstensfärgade och rosa sten eller glas? Vad är de små blå chipsen? Kärt besvär, om jag inte ger upp och går till en affär och frågar...

den 19 april 2008

Grådask

Tänka sig, redan samma dag var jag färdig med det grå halsbandet! Så ska det vara!Och fint är det tycker jag. Tyck nu inte synd om det för namnet, Grådask är i mitt minne ett trevligt portvin som gjorde sig ypperligt med jordgubbar. Halsbandet är långt och bärs lämpligen med en vepa runt halsen och sen en knut. Det är i rocaille, hematit, sötvattenspärlor (både nuggets och runda), lite annat glas och så metallpärlor.

Uppdat: Redan innan jag blev klar med det satt jag och gruffade över att början var ojämn, mot resten, vilket jag ju inte kunde veta, då, i början, då resten inte fanns ännu... Inte jätteojämn, men för ett Pärlbesatt-öga var det skavande. Så, idag, innan frukost eller nånting annat repade jag upp början och trädde om början. Nu är jag ännu nöjdare!

Där man minst anar det...

Jag har inte kunnat pärla på sistone, av skäl vi inte går in på. Sägas kan bara att jag saknat det som attan. Däremot har jag gjort flera riktiga pärlfynd så jag tänkte jag skulle blogga om dem istället. Folk frågar ibland om det inte blir dyrt att handla på Panduro och jag har fnyst och sagt att såna ställen handlar man på i nödfall, sen har jag inte sagt mer. Idag kommer en del av sanningen. (Inte hela, ibland köper jag grejer till fullpris i vanliga affärer, och ibland dyrare saker än det, som halvädelstenarna från Göteborg...)
Först ut, inget märkvärdigt alls, men jag tycker så mycket om de här pärlorna så jag tar med dem. Två små lådor rocaille i ljuvligaste blekorange (använt i mitt Ganesha-halsband och i Måbärskvistsmyckena). Ville gärna ha den där färgen hemma och mina var slut. Inte så billigt som man kunde tro (tjugo spänn asken), eftersom de är köpta på trevliga skräpaffärn på nedre änden av Hornsgatan. Där köpte jag också de neoniga lime blommorna i förra inlägget förresten.
Sen köpte jag pärlor av en hemkommen Afrika-farar-vän som skickade sötaste provpåsen med fint trädda trådar med urval. Rart. Fina stora rocaille. Rocaille rular. Inte jättebilligt men okej även med Pärlbesattmått.

Så släntrade jag förbi smyckesutförsäljningsbazaraktiga affärn i pissgången mellan Gamla stan och Slussen och gick in, fast jag inte tänkt det. Ramlade på halsband med halvädelstenar som kan bli de finaste blommor (de vita trianglarna), så jag Bingo lingo till min inre röst som mässade om köpförbud och köpte tio halsband för sjuttio spänn!

Och ytterligare en vecka senare gick jag - inte alls i pärltankar- och såg plötsligt att pakistanska tygaffären på Drottninggatan ska slå igen! Nej! Mer usla latteställen behövs inte, däremot pakistanskt glitter och bjäfs! Gick in, nästan för att kondolera. Den enes död den andres bröd gäller än, för jag kom därifrån med tio (!) påsar rocaille och andra glaspärlor för en hundring!
Nu måste jag få pärla, om jag så ska få barrikadera mig hemma! Ett grått halsband är nästa sak jag ska ha för händer.

den 1 april 2008

Larvigt

Larvigt länge sen jag pärlade. Och halsbandet ser ut som en larv, fast mycket gulare än i verkligheten. Såg blommorna (som är nån slags prydnadsgrej, osagt vad, i plast) igår och blev sugen på att göra nåt lime och svart, inspirerad därtill av att nån sagt att det var favvo-färgställningen. Örhängen är gjorda från scratch i silver och så plastblommorna då.

den 17 mars 2008

Exit fishnet

Kände för att göra nåt jämnt igår. Började med ett enkelt halsband. Satte i ett hjärta som lås. Det blev ett slags snörhalsband av det, för det var lite långt tilltaget. Tog bort låsanordningen och bytte. Började bygga på det med nät, som jag aldrig provat förut. När jag satt med det var det jättefint, förutom att jag räknat fel och upptäckte att ena flärpen - vid sidan av nätet alltså- var två pärlor längre, så jag fick klippa loss låset igen... Suck. Så skulle jag prova det på, och upptäckte att det korvade ihop sig, satt för långt ner och att pärlorna nog var för stora för den sortens halsband överhuvudtaget. Det blir ett alster till för kategorin Finns inte mer. Trial and error i sin prydno. (Nån som såg det innan det fick dö tyckte jag skulle bygga på det istället, och göra pärltrosor av det. Det ska jag göra, med granater, till nån som gifter sig, nån gång...)

Så här blev det när jag klippt ner det igen. Less is more.
Och några timmar senare finns det halsbandet inte heller, för jag träffade en eldig bebba (vars mamma skulle ha medaljonghalsband) och snipp snapp snut låg halsbandet på Bokslukarens golv... Får se om jag plockar ihop det, kanske det inte är meningen att det ska finnas..

den 12 mars 2008

Vårblom!

Blev sugen på att göra blommor igen. Blygt vårblomster på grönskande kvistar av valfri sort. Och nu vill jag lägga upp bilden, fast jag inte klistrat knutar och klippt trådar. Ni får tänka bort fiskelinståtarna, ni som tittar (nån är det väl?). Nu när jag letade efter bilden jag skulle lägga upp såg jag en massa som JAG gjort, och shit vad snyggt somligt är, om jag får säga det själv, och det får jag ju, i min egen blogg!
Jo, det är mest rocaille från Ghana och så dyra små glasisar från Perlehuset (några av de gröna, de som liksom glittrar, för de är facettslipade).

den 9 mars 2008

Marie!

När jag hade gjort klart förra halsbandet hade jag en liten pöl turkost, rött och guldigt kvar på tallriken. Slog därför till och gjorde klart kors-halsbandet som jag löst lovat bort till en som inte kunde heta bättre för just det här halsbandet (känner inga Jesus, inte personligen i alla fall). Fast för att jag göra det var jag tvungen att fylla på, så nu är pölen på status quo igen. Sämre sisyfos-arbeten finns det i och för sig...

Ryktet om min död är överdrivet

I vanliga fall har jag haft pärlandet till att ro, nu har jag inte ens haft ro att pärla! (Inte riktigt tid heller.) Nåväl, häromdagen fick jag i alla fall en önskan om ett madonna-halsband (av en som kanske kan sägas ha det som arbetskläder). Innan jag kunde göra halsbandet var jag ju tvungen att röja det jag hade på bordet, nämligen ett par ofärdiga örhängen (som jag gjort men inte blivit nöjd med och bara gjort om ena paret på, fast inte som de nu blev...). Här är örhängen och halsband:

Örhängena är en turmalin mellan swarovskisar och så aventurin. När inte örhängena ligger på skannern ligger aventurinen som den ska och är inte ute och valsar som här... Silver till. Halsbandet är en medaljong och så rocaille, mest från Ghana. Låspärlan är från Pärlan på Söder (RIP).
(Jo, att jag inte gjort nåt har lite med att göra att jag gick till ett fik (vars namn är en färg och en blomma) som jag tyckte mina lyktor skulle passa på. Jag har på tok för många hemma... Där sa de "Ja, vad fina, dem vill jag ha, men vi återkommer, jag måste prata med min kollega. Jag ringer i morgon!" Så hörde jag inkentinken. Ringde och frågade och de lovade ringa... och ännu en gång hörde jag inget. Sånt tappar jag sugen av.)

den 17 februari 2008

Medeas värld...

... inbegriper tydligen madonnor. Här en röd mugg som jag hade lite svårt att få till... Först fanns det inga röda muggar att uppbåda i nån affär (gick i säkert tolv styckna). Slutligen hittade jag en men den hade vita stjärnor längst upp. Har målat över stjärnorna med en blandning av illröd och svart färg som blev sisådär lik, så sen duttade jag med rödmetallic. Tycker slutresultatet är skitsnyggt, men frågan är hur tålig metallic-färgen är. Glömde liksom bort att det var en mugg jag gjorde... Den är i alla fall torkad i dagar och så grillad som de andra muggarna, så det borde hålla. Bild på båda sidor om örat är det också. Har inte kunnat låna kamera, så ni får hålla tillgodo med skannat.

Gullekali!

Jag fick ta hem Kali för att göra öglan mindre. Skyller felet på att Kali inte gjordes hemma... Men så här fick jag ju tillfälle att föreviga henne. Lite ledsen att de bokband jag gjorde sist (på tåg) inte kommit med på bild, jag vill ju dokumentera mitt pärlande. Och mer pärlande måste det bli, men det har varit lite mycket irl-krav på sistone. Vill lära mig göra ringar av swarowski-kristaller sen en som satt bredvid mig på Max (!) blåste omkull mig med sin granatröda ring. Den var så snygg så jag gick fram och bad att få titta närmare. Jag heter inte Pärlbesatt för intet!

den 5 februari 2008

Snart Alla hjärtans dag...

Förra året gjorde jag ett armband på Valentin-dagen, fast utan koppling till andras köpande av hjärtformade chokladaskar. I år tänkte att jag skulle göra "ett nytt Valentin-armband" och leka med hjärtan, rosa och sånt. Det blev: hjärtsilverkedja (925 sterling silver), rosenkvarts och hjärtpärlor i glas, förutom andra glaspärlor (cats eye och rocaille) och sötvattenpärlor (naturliga, inte färgade). Jag är inte så bra på tånghantering än, som man kan se på berlockerna, men övning ger färdighet!

Flexperiment

Jag köpte ett pennskrin igår. Fint fack, billigt, men motivet var Trollz, nån manga-aktig men ful grej. Köpte samtidigt metall-lack. Jag som inte har nån historia av taggande eller graffiti hade faktiskt aldrig sprejmålat nåt. Gud sig förbarme vad det stank! Så här blev resultatet i alla fall. Tänkte nån som rimligtvis använder mycket pennor i jobbet kunde tycka det var roligt att ha ett pimpat pennskrin.
Nu har jag också gjort en dricks-bössa av en liten plåtsparbössa, enligt samma modell. Har ni lagt märke till att på alla kaféer och restauranger har de bara en glasburk med en liten tejpad lapp där det står Dricks, Personal eller Önskebrunn? Nu har jag åtgärdat det. Nästa fråga är vad jag ska göra med alla mina experiment... (Själva bössan gick inte att skanna, den tippade..).

IRL

I riktiga livet, eller på, så ser det bruna halsbandet Ghana-Lisa fick ut så här:
Har någon uppmärksammat att jag gjort etiketter? Det är ett steg närmare en åskådligare hemsida för mina alster..

den 29 januari 2008

Medaljonghalsband 1, av madonna-typ

Så här blev den. Fin tycker jag. Är lite ilsk på koppartråden i öglan, som är både för tunn och för tjock. Hade en som var super förut, men nån lekte med den och så var den obrukbar. Av den behövde man bara ett varv och så knips knips hade man en ögla.
Näste man till rakning är en kvinna, Kali, men jag vet inte om jag ska invänta färgönskemål eller köra på eget huvud. Det får bli ett senare bekymmer, nu kallar irlet.
Kali gjordes vid ett köksbord och sattes på utan att passera rutan Skanner, så för min hågkomsts skull skriver jag att den blev gjord med ljusblå, opaliserande bas, femton stycken, och så fem petrol pärlor med svart foder, infattade med en klar pärla med tegelfärgat foder. Det där låter som kinesiska inser jag.

Afro-australisk bling

Jag fick tillfälle att tillskansa mig en plasthund till idag, så så fort jag kom hem gjorde jag om mobil-blingen, såsom jag hade tänkt mig den från början. Är ledsen att det inte går att lösa rump-problemet (så det inte ser ut som de har konstiga utväxter där bak). De svarta stora och de grå småpärlorna är från Ghana, de stora grå från Gambia. (Tack till mina pärlleverantörer!)

den 25 januari 2008

ååååh medaljåååånger!

Jubel och klang vad bra medaljonger funkade som avledande manöver. Jag förlorade mig helt. Nu återstår det ljuva väljandet av färger till halsband, och så själva pärlandet. Hoppas de blir lika fina som de förra, nåt av det jag tycker mest om av allt jag gjort. Vill ni veta vad som är på dem? Vi tar det klockvis. En ros, ett kors, ett gammalt vykort från senegalesiska riksarkivet (en favorit bland alla dem), grundaren för det mouridiska brödraskapet (Cheikh Ahmadou Bamba), Krishna och hans mamma Yasoda, Kali, en flower fairy, en muslimsk kalligrafi som jag inte vet vad det står på (hoppas det inte är nåt fult- typ som Fyla små lätter-tatoos), en madonna, moskén i Touba (samma brödraskap som ovan) och så två madonnor till. Ekumenik på hög nivå alltså, som vanligt.
Jag skulle kolla på vad andra gjort för ikon-halsband, och insåg snabbt att Hjälp vad jag ligger i lä med kitschen! Skåden själva: http://www.giftscatholic.com/brazilian-jewelry.htm

den 24 januari 2008

My cup of tea

Häromveckan råkade jag på en burk "Dyremix", i ett helt annat ärende än pärlor. När jag såg några "dyr" som med lite god vilja kunde gå för australiska terriers tiggde jag till mig dem. Sen köpte jag en mikro, men den gick inte att bära med dem i handen så jag stoppade ner dem i fickan och då försvann den ena. Lite traumatiskt faktiskt, jag som var så himla glad åt mina plastvovvar. Tror jag får en ny om jag frågar, men innan det skulle jag se hur ett hundmobilsmycke kunde ta sig ut. Alltså. Plastvofs, keramik, glas, metall, pärlemor (som inte alls är gul) och hematit, på vaxad lintråd. (Får den leva vidare - enhundad- ska ändknutarna limmas och snyggas till också.)





den 23 januari 2008

New and improved bimbo

Vilken sagolik rubrik! Bakom den gömmer sig halsbandet från häromdagen, nu kortat till halsgropslängd för metallmellandelen. Ghana-Lisa ville gärna ha det och hon har förtjänat det big time, så jag hoppas hon får glädje av det. Sen har jag idag fått ett halsband på posten! Gjord i min älsklingsservis Bimbo. Visserligen som tack för att den som gjort det fick en trave tallrikar (att göra fler smycken av) men ändå... Tack! Här kan man se hennes fina grejer: http://www.aterfunnet.com/. En annan som gör fantastiska saker är den som står bakom följande sida: http://www.asandadesign.se/ . Och nej, jag är inte sponsrad tyvärr, jag vill bara slå ett slag för andra mångpysslare.

den 20 januari 2008

Udda och frågvis

Idag blev det nåt väldigt regelbundet, vilket är ovanligt. Det påminner i och för sig om regelbundenheten i magbanden, som jag aldrig talat om här men som var det allra första jag pärlade. Magband, bin-bins, waist beads... De förtjänar ett eget kapitel. Halsbandet är i matt rocaille från mina senaste Ghana-pärlor, vaxpärlor från Gütermanns, metallpärlor samt sötvattenspärlor av olika storlekar och finhetsgrad. (Några trådar behöver klippas närmare, men jag måste limma knutarna först och då måste jag ha lim...)
Halsbandet var skitsnyggt på (synd jag inte bär brunt...), men jag tror jag ska korta halsdelen med ett led, så metallmellandelen kommer till halsgropen och inte halvvägs till klyftan.

den 17 januari 2008

Spegel spegel på väggen där..

Glömde ju fota spegeln som blev pendang till nyckelhängarn. Nu syns den underbara turkiska kalligrafin sopigt, men det som inte kan scannas får tyvärr bli fulfotat. Innan pimpning var spegeln gråmålad (skittrist if you ask me), men formen var fin och lockade till omgörning. (Mera mera ge mig mera! Découpage är hur roligt som helst...)






den 16 januari 2008

Pimpers paradise

Det har blivit mer pimpande än pärlande på sistone, av omständigheter som är ganska ointressanta. Hursomhelst, här är de, dels de jag gjort nu sist, dels de jag gjorde för nån vecka sen men inte fick med på bild. Bilderna är kassa, jag vet, men jag kan inte skanna grejerna och vet inte hur man handskas med (den lånade) kameran riktigt.





Första bilden är det senaste jag fått från katolska kitscherior i Budapest. Sen är det muggar att välja emellan. Så en present jag gjort och som inte ser nånting ut på bild men som jag tycker är så söt i verkligheten.

den 2 januari 2008

Gyllene tider...

... hoppas jag på för 2008. Idag har halsbandet med vildvinet (som tog sån jädra tid att göra), Bleu des mers du Sud och en ljusblå madonna fått ny matte! Hoppas alla ska trivas ihop!

Så gjorde jag det bruna (som blev mer guldigt än brunt) eftersom den som ska ha den åker i morgon till sydligare nejder och vill ha med sig det. Må det bli uppskattat dit det kommer! Alltid vanskligt att göra nåt till nån man knappt känner. Fast jag tycker att det blev fint. På bilden ser det lite grötigare och mer överlastat ut än det ser ut på, men det går inget vidare att skanna sin arm, som minnesgoda läsare sett... Pärlorna är Ghana-Lisa-rocaille samt allmänt hopaplock.

Och årets första...

För årets första alster tvekade jag mellan:
- Ett halsband med mycket blågrönt pärlemor (fick sånt i julklapp), arbetsnamn Musselsoppa. Kanske med nån orange sjöstjärna gjord på samma sätt som nedanstående.
- Ett halsband med långa regelbundna "flärpar" hängande från kort "halsring". (Det stöp på att jag inte kunde bestämma färg)
- Ett armband som nån vill ha "för att ge bort". Vet inte om den tänkt sig jag ska ge bort den eller vad, det enda jag vet är att det ska vara brunt.
- Nånting inspirerat av två krukväxter jag sett.
Det blev det sista. Den ena trodde jag var nån form av hoya (pga dess liksom tjocka blanka blad och deras form, har inte sett några blommor dock) eller kanske peperomia, jag är inte så himla bra på krukväxter. Den andra visste jag inte heller vad det var, men nu när jag googlat lite fick jag veta namnet: Setcreasea, antingen variegata eller purpurea.

Är inte riktigt nöjd med färgen, för det ser annorlunda ut färdigt än när jag valde bland pärlorna, men så kinkig får jag inte vara att jag repar upp för det.. Det lustiga är att jag inte visste att den andra hade just rosa blommor. Det blev fyra kronblad istället för verklighetens tre, men för en höftning är det inte illa.
Har ingen bild av första krukväxten, men den är både grön och lila, därav pärlvalet.









den 31 december 2007

Årets sista!

Årets sista halsband, gjort nyss och inlagt här under årets sista halvtimma.. De flesta är väl ute på galej, jag sitter och pärlar (och lika glad för det är jag). Det var halsbandet med korset, som var så tunt, som fick mig sugnare än nånsin på att göra nåt riktigt tungt och maffigt. Ända sen jag köpte ett silvrigt halsband på Indiska (för att plocka isär det) har jag tänkt göra nåt silvrigt, svart och rött.
Pärlorna är metall (inte silver), gambiska såväl hand- som maskingjorda pärlor (som Ritva köpt), skivor av nåt (också från Afrika) och pärlor jag köpt via Ghana-Lisa (TACK!), förutom "vanligt" köpegods. En lustig grej är att regelbundenheten mellan t ex de röda passagerna inte är uträknad i förväg, det liksom bara blev så. Man får ett slags öga med tiden... För 2008 hoppas jag såklart få fortsätta ha inspiration, men kunde jag få pärla uteslutande som hobby och mindre som terapi vore det ju inte fel heller... Jaja. Gott Nytt År på Er, Ni som läser det här!

den 30 december 2007

Crooked cross och sent pyssel

Var borta över julen och gav bland annat bort lite lyktor och muggar, men så kom det nån jag inte visste skulle komma och Jag Stod Utan Prunsent! Personen tyckte det halsband jag hade på mig var jättefint (Guldtipset) men på tok för stort för henne själv. Ända sen jag gjorde det förra korshalsbandet har jag varit sugen på att försöka göra kors på andra sätt, och så här blev resultatet av det försöket (korset är lite snett och vint, men så blir det när man inte har ståltråd) ihop med hennes önskemål om färg, längd, metallfrihet och diskret storlek, samt min tanke om barnsäkert lås):

Shit, jag behöver klippa trådarna också. Som navelsträngen på min senaste bebis... ;)

Så lägger jag in en ful bild på sockerströar'n och salt- och pepparkaren som fortfarande var för varma att göras klart när jag åkte iväg. Jag är supernöjd med dem, men fler än en behöver jag inte, så jag hoppas jag hittar nån som vill ha såna i födelsedagspresent, för jag vill gärna få göra (pimpa då) fler, det var hur roligt som helst.

den 22 december 2007

Grillade lyktor till middag!

Utan vidare åthävor bjuder jag på dagens skörd (och bättre bilder av gårdagens):


Förutom den vanliga kitschorgien i madonnor och hinduistiska gudinnor har jag idag använt senegalesiska vykort från förra sekelskiftet, inklusive frimärket. Riksarkiv är bra grejer! Salt och pepparkaren är inte klara än, de ska grillas och så få småstenar på sig, men det blir i morgon. Lakshmi-lyktan skulle göra sig som dricksskål (hon är bl.a rikedomens gudinna), synd bara jag inte har nåt eget ställe..

den 21 december 2007

Lång tid ingen sjö!

Herreminje, så här länge har det aldrig dröjt innan jag uppdaterade! Jag har flyttat, govänner (om nån nu läser det här.) Det såg ut som skam i den nya lägenheten, så här:







Trasigt, håligt och skitigt alltså, förutom att det var julrött, grangrönt, mandarinorange (och alla andra färger som är jättefina men inte på varsin vägg, så dåligt utfört och så trasigt, som sagt..). De som flyttat ut kom tillbaks för att städa om men glömde ändå hälften och jag orkade inte med mer gnällkärring-karma så jag gjorde om städningen själv, under idogt pestande. (Länge leve Cillit Bang!)

Det tog evigheten och en dag, men nu är det i alla fall städat, spacklat, maskeringstejpat, målat med minst fyra lager och inflyttat. Har t o m nästan flyttstädat klart i den andra. Därav nästan nollpysslande.

Igår gjorde jag dock lite muggar och lyktor (inför jul- jag struntar nämligen i att folk inte vill ha hemmapysslade klappar). Bilderna är inget vidare, men här är de.







Så passar jag på att föreviga mina kära lampor, fast på nytt ställe då. Bilderna sitter säkert skitfult ihop men nu orkar jag inte rådda mer med det. Blogger är lite användarovänligt... God jul!







den 29 november 2007

Morus pendula

Hängmullbärsträd vet jag inte om det heter, men det skulle kunna vara namnet på det enda såna träd* jag haft äran att stifta bekantskap med. Halsbandet är det som blev av det där plommoniga och rosa. Kanske att det får en grön tåt till, med fler löv och bär, kanske inte. Så här ser det i alla fall ut idag.. Glas och glas (som inte är svart utan mörklila) och så en yttepyttig rosenkvarts.

*Vet inte om det var Alba eller nigra-varianten.

den 25 november 2007

Kitschomania

Nu har jag bättre bilder av lyktorna, plus en bild av en lampa jag gjort men glömt fota. Håll tillgodo! Sen en bild av mitt eget fönster på köpet.






den 23 november 2007

Mycket Befrämjande För..

inspirationen kan ett enkelt samtal vara, vilket skulle bevisas. Häromdagen sa en nätis angående smycken att favvofärgerna var plommon, rosa och svart. Igår natt låg jag sömnlös och hörde detta som på repeat. Det var nästan så jag klev upp och gjorde nåt åt det... fast bara nästan. Det är glas i olika former och så färgad bergkristall och lite rosenkvarts i det rosa. Riktigt plommon är det inte heller, men så bra som jag kunde med husets medel... Det går att ha ensamt eller ihop (förlåt för den usla bilden, tagen i spegel). Har tagit fram lite svarta pärlor men inte bestämt mig för om jag gör nåt mer än. I morgon i så fall...
Jag kommer nog att repa upp dem. Det rosa halsbandets lås blev skitfult för att jag tog till för snålt med tråd. Jag gillar inte skarvande, så de får nog dö slaktdöden och bli ett rosa plommonnigt och svart halsband så småningom. När jag flyttat. Då kanske jag kan ha en egen plats för pärlorna och pärlandet, wowowow!

den 22 november 2007

Mer hjärtchakrebefrämjande..

Den rosa ängeln har fått en kompis. Den ska få ett hänge, men den som önskat sig den ska först få säga om den tycker om den eller ej, därav det halvfärdiga upplägget. Kanske att jag repar upp och omfördelar så inte alla större pärlor hamnar vid huvud ochvingar. Sånt är svårt att se innan man böjt till den., Vi får se, perfektionisten i mig är ingen jag behöver göda, även om det är viktigt att göra det man gör ordentligt.
Det är glas, sötvattenpärlor, månsten och bergkristall, klar som grönfärgad.
Nu är allt färdigt.

den 20 november 2007

My preciousss...

I Pärlbesatta ögon kan inget framkalla mer Skattkammarön-vibb än pärlor, helst i mängder, så förstå hur jag reagerade när jag fick följande av kära nätisen som varit i Ghana!
Eller, fick, jag köpte ju dem efter att ha beställt dem, men även om det var mer pengar än jag "får" lägga ut så är det ack så prisvärt med afrika-köpta pärlor och tillfället är inte precis nåt man springer på varje dag..Dessutom bränner pärlor inga hjärnceller eller lägger sig på höfterna, så det borde fasen subventioneras, som terapi betraktat.. Pärlor på recept nästa!
Andra och tredje bilden är högarna när jag sorterat enligt färg. (Och du Ritva, det ska vara dryga tre kilo... Jag har inte vägt dem, men kassen var tung! Det är vanlig rocaille, de för Västafrika typiska "randiga" lite större rocaillerna, lite speciella saker som risajklat glas, handblåst och underbara matta lite större rundare, samt sånt som ser ut att vara köpt i Kina och som man hittar här, fast då mycket dyrare.. (de små kuberna t ex.)

Guest starring...









Har pysslat med annat än pärlor några dagar. Bilderna är usla men man ser ju lite av det jag gjort i alla fall..

Lyktorna är med Ganesha, Krishna med mamma eller "fru", lite madonnor och muslimsk kalligrafi, bland annat. "Stenar" och miniglasstenar förutom "guldramar". Teburkens bilder, Ganeshas synlig i bild, blev för blekta i hanteringen, då vet jag det till nästa gång. Ett glasunderlägg (med Durga) kan man nog inte ha en pappersbild på insåg jag för sent. Kaffekoppen är till en vän, tänkt att vara no trespassing-mugg på jobbet... ;) Krishna på. Den sista bilden är på Tro, hopp och kärlek-mobilen hållen i luften.

den 15 november 2007

Tro hopp & kärlek

Tro hopp och kärlek är ju inte fy skam om man kan uppbringa. Kan man inte det så kanske min "mobil" kan vara en hjälp på traven? Mobil skrivet inom flärpar eftersom jag inte gjort mer än ringen, nån upphängningsanordning är inte klar än. Den kom till mig och vips (nåja- snarare vi i i i p s s s s) var den gjord. Samma blandning av bergkristall, månsten och glas som i änglarna. No pearls inser jag nu. Jaja, fin ändå, tyck' jag!

den 14 november 2007

Oh Tannenbaum!

Så. Nu är första vinterfönsterhänget klart (eller nej, det har ingen tråd). Får se vad det blir för några fler... Pepparkakor? Snöstjärnor? Röda hjärtan? Paket i guld och nåt annat lysigt? Förslag någon?
Granen är gjord av större och mindre rocaille, andra glaspärlor och så PLAST-blingbling. Den stora rocaillen (som kallas E-type) är från Ghana och plastpärlorna från Gambia. Lite skoj med afrikanska pärlor på en gran... (Plastpärlorna är såna man har på magband. Snart måste jag skriva om dem.)
Tack söta Lisa och Ritva som tog beställning och letade åt mig!

den 13 november 2007

Sejfar lite... o lite till.. o lite mer..

Frustrerad över att bara gjort saker som inte funkat på sistone var jag i dag i begrepp att göra ett Gran med snö-fönsterhänge, för DET borde ju inte kunna misslyckas. När jag satt där med Gröna lådan och såg två Valentin-mittstycken kände jag hur lusten att göra om nåt "säkert" kom vällande.

Så, mitt i november, ett Valentinarmband igen! De små pärlorna är rocaille köpt i Gambia av en nätkompis, det är extra kul. Sen är det vanliga blandningen av glaspärlor och pärlemor som ofta annars. (Spaljén i förra inlägget fick dö slaktdöden efter två upprepnings(!)-försök. Ska försöka göra den i metalltråd och så ha blomrankorna på det, som samma kompis som ovan sa. Hade tänkt precis samma sak innan hon sa det, men tack för tipset!)

Och så dagen efter ett till, gulgrönt istället för grönt-grönt, vilket inte riktigt gör sig i skannern, ni får tro mig på mitt ord:









Och dagen därpå ett till istället för det förra som jag lyckades göra för litet till och med för mina tunntunna handleder inte bara en utan två gånger!

den 10 november 2007

Spaljé vs Frustration, rond 1

Här hade jag velat lägga upp en bild av mitt färdiga spaljé-armband, det jag inte vågat mig på förrän nu, för att jag visste att det kunde bli krångligt. Det blev det. Jag höftade med måtten. Jag borde inte höftat med måtten. Räkna varendaste pärla har jag ju vant mig av med helt sen jag gjorde magband (mer om det en annan gång) och alltid räknade tio små en stor eller tjugofem gröna matta, fem gröna blanka...
Det är bara att repa upp och börja om. Tanken är i alla fall att det ska bli en träfärgad (kunde inte komma fram till om det skulle bli faluröd, träfärgad eller vit) spaljé med klättrande blommor. Klematis gjord av ametist och nåt grönt tror jag, men det finns utrymme för förändringar, så har ni nåt förslag så hojta. Spaljén är ju inte klar i första taget, som det ser ut nu...

den 8 november 2007

Kungligt roligt

Jag fick en förfrågan om barnvagnshängen som sagt. När jag stod på Folckers band för att köpa lite band såg jag ett guldigt och rött band som fick mig att tänka på att göra nåt med en krona. Alla bebbor är ju prins eller prinsessa i en familj, förhoppningsvis i alla fall.
Själva kronan tycker jag jättemycket om, men den går tyvärr inte att hänga upp, eftersom pärlorna gör att det väger över på ena sidan så alltihopet liksom ligger plant... Hade behövt ha en femte pärla mitt i, men nu bänger jag inte upp den, ståltråden går av då. (Den gjorde det en gång under kronans tillblivelse). Trial and error, som sagt...

den 5 november 2007

Kärleksängel

Varierar ängeln lite, från transparent vit till rosaskiftande. Rosa som i hjärtchakrat, därav namnet på den. Lägg märke till de små hjärtpärlorna, sååå sofistikerat... ;) Vad som inte är sofistikerat däremot är hur lite färger det finns att välja på här på Blogger.. Inte en endaste bra rosa att skriva den här texten med t ex. *gnäll*
Nu glömde jag ju innehållsdeklarera den. Det är, förutom glas i olika storlekar och utföranden, månsten, klar och färgad bergkristall, rosenkvarts och sötvattenspärlor.