Häromdagen var jag och Assistenten på en fika ihop med en massa andra människor. Hon tyckte det luktade läskigt av nåt vid bordet. Det kan vara min macka med Parma-skinka, sa en av damerna på plats. Senare samma dag sa Assistenten nåt om denna "karma-skinka". Jag tyckte det var hilarious och hoppades jag skulle minnas det. Fast det hade egentligen inte med mitt chakraarmband att göra, eller snarare, armbandet var på väg redan innan.
Nu låter det som det varit på gång ett tag, och det stämmer, det tog grymt med tid att göra. Jag var t o m tvungen att räkna på hur många pärlor det var i, av den anledningen. Det blev hela hisnande 3025 pärlor, om man bara räknar pärlorna som är peyotade! Att det tog tid berodde också på att jag mitt spån pärlade på natten med taskig belysning och upptäckte först långt senare att jag blandat turkost och grönt flera fält tidigare... Jag klippte upp hela skiten, rättade till och sydde ihop bitarna sen... Det blev sisådär snyggt, men jag hade aldrig kunnat ha det på mig om jag blandat in fel färger med oflit.
Att jag ville göra det här var för att jag fått en beställning av en för mig viktig person, som är konsthantverkare, och som beställt det som jämn födelsedagspresent att passa ihop med en låda som personen också ska få. Personen som fyller är också konsthantverkare. Och i och med att det ska passa ihop med en viss grej, förutom personens egna preferenser ovanpå att det här är proffs och nästan-proffs på hantverk så blir det extra extra många prestationsångest-triggers där... Fast en mig närstående person frågade om dessa konsthantverkare gjorde smycken, och nej, det gör de ju faktiskt inte... Hursomhelst ville jag rensa huvudet med nåt enkelt men repetitivt och drygt innan jag påbörjar det halsbandet, som jag inte har några jätteklara uppslag kring. Därav Karma-skinka.
Det är Matsuno-pärlor från saligen avsomnade Perlehuset (tyvärr var de enda lila så där blaskigt gråaktiga och jag ville inte blanda pärlor nu, ens för att få en mer chakra-riktig lila) och en pärlemoknapp (dyr) från Mattssons band, där expediten igår tyvärr inte var det minsta lik sötexpediten på Folckers band. Tycker det är korkat att vara småkort mot folk för att de bara köper några rullar knapphålssilke och några knappar. Jag kan ju vara den som handlar för flera tusen en annan gång... Eller så var hon bara hungrig, less eller hade grälat om sitt pensionsbesked precis innan, vad vet jag, men kul var det inte att handla där igår. Knappen köpte jag inte med tanke på armbandet utan bara för att den var fin, men insåg idag att den kunde funka fint som lås på just det här armbandet. Chakra passar bra med stjärnor tänker jag mig. Så, nu kan jag börja fnula på fössledagshalsbandet.