Mela plast

En nätis ville ha några av de plastisar jag gjort och redan tänkt mig en användning för, så det fick bli repliker (fast jag inte är en nån vän av det ijänklien), för att jag gillar henne så. Och så för att det roligt att avyttra lite av det jag gör också, förstås. Finansiera sitt missbruk lite. Och när jag ändå höll på så gjorde jag några grejer som jag tänkt på när jag gjorde första plåten.

Ska göra några fler, men först ska jag göra klart en lite galen grej jag påbörjade igår natt (som var en sällsynt dålig natt när det kommer till det man bör göra på nätterna förutom att festa och annat skoj, nämligen sova). Vad jag gjorde? En pärlmuff i självlysande pärlplattepärlor. Tänkte sätta en brosch-pryttel bakom och använda den som reflex.

Clockwise igen då. Ett bokmärke, eller ett hänge som ska bli ett bokmärke. Sen ett hänge där det står Andas! Så nätisens änglar. Så en liten bricka med texten This too shall pass, för att göra ett armband man kan ha på t ex jobbiga möten. Så en bricka med Don't panic. Den är det fyra hål i för att passa som "fokalpärla" i ett peyotat armband t ex. Så två plastisar till åt nätisen. Sen en Allah-bricka till, till t ex ett mobilsmycke eller bokmärke till nån med den inriktningen (jag önskar jag kunde skriva arabiska på riktigt).

Och så en "julros" till. Tror just den ska bli hänge på ett halsband gjord av gräsgrön snodd från Folckers (nu var det lite för länge sen jag var där och piggade upp mig med sötexpediten, så jag kan göra slut på all snodd så jag måste gå dit, smart va?) Och så vill jag gärna få en giltig anledning att gå till Zionesse snart, gudsigförbarme vad upplivad jag blir av att titta på småpärlor en masse! Men åka så långt bara för att titta funkar inte riktigt. Så jag hoppas jag får en beställning på nåt som kräver nåt jag inte har, snart... (hoho, Kosmos, lyssnar du?)

Lite roar småbarn, och så mig då...

Idag var en göra så lite som möjligt-dag, om inte det råkade falla sig så att jag kände för nåt. Och jag kände för krympplast-experiment efter att ha sett ett jättefint hjärta på en pärlsida jag kollar på emellanåt. Oh så roligt det är, såväl att fnula på vad man ska göra, göra grejerna som se dem krulla ihop sig och bli små i ugnen! Vissa blev så små så man inte ens ser vad som står på, men jag vet, och så är det väl trial and error med det här som med annat...

Clockwise nu då... Från tolv och framåt: en julros, därför att Assistenten jobbar på ett ställe som heter nåt julrosrelaterat och jag fick en liten hang up på det idag. Och så en ängel som det står Ingen ängel på. Sen en ängel som det står Mammas ängel på.

Så ett hjärta där det stod Mammas älskling men det syns inte überhaupt och jag undrar hur det kommer sig, men vi spekulerar inte i det. Så ett hjärta som det står Allah på. Sen ett hjärta där glansdagern jag gjorde inte syns (ska köpa bättre/fler vita pennor). Slutligen ett hjärta till med en julros på (jag började med den, om nån undrar vad alla julrosor kommer ifrån).

Vidare en pusselbit där det står Du är bra precis som du är, inspirerat av en Fejan-grupp. Och så en pusselbit som bara är blå, så där hopplöst svårplacerad som pusselbitar kan vara när de inte är så lättidentifierade (symboliken är så tung så jag är glad att jag inte har den på foten).

Vidare ett hänge med 42 och ett med Don't panic, dvs med inspiration från en av Assistentens älsklingsböcker Liftarens guide till galaxen. Och slutligen ytterligare ett Du är bra precis som du är-hänge. (Det kan man nog inte höra eller läsa för mycket.) Nu återstår det bara att göra nåt av dem då. Det ger sig. Det var i alla fall väldigt roligt att göra dem, och det räcker en bra bit bara det.

Uppdatering: Jag glömde stansa hål i Don't panic-hänget... Man lär sig av sina misstag var det. No wonder jag kan så mycket.

Marie!

När jag hade gjort klart förra halsbandet hade jag en liten pöl turkost, rött och guldigt kvar på tallriken. Slog därför till och gjorde klart kors-halsbandet som jag löst lovat bort till en som inte kunde heta bättre för just det här halsbandet (känner inga Jesus, inte personligen i alla fall). Fast för att jag göra det var jag tvungen att fylla på, så nu är pölen på status quo igen. Sämre sisyfos-arbeten finns det i och för sig...

Ryktet om min död är överdrivet

I vanliga fall har jag haft pärlandet till att få ro, nu har jag inte ens haft ro att pärla! (Inte riktigt tid heller.) Nåväl, häromdagen fick jag i alla fall en önskan om ett madonna-halsband (av en som kanske kan sägas ha det som arbetskläder). Innan jag kunde göra halsbandet var jag ju tvungen att röja det jag hade på bordet, nämligen ett par ofärdiga örhängen (som jag gjort men inte blivit nöjd med och bara gjort om ena paret på, fast inte som de nu blev...). Här är örhängen och halsband:

Örhängena är en turmalin mellan swarovskisar och så aventurin. När inte örhängena ligger på skannern ligger aventurinen som den ska och är inte ute och valsar som här... Silver till. Halsbandet är en medaljong och så rocaille, mest från Ghana. Låspärlan är från Pärlan på Söder (RIP).

(Jo, att jag inte gjort nåt har lite med att göra att jag gick till ett fik (vars namn är en färg och en blomma) som jag tyckte mina lyktor skulle passa på. Jag har på tok för många hemma... Där sa de "Ja, vad fina, dem vill jag ha, men vi återkommer, jag måste prata med min kollega. Jag ringer i morgon!" Så hörde jag inkentinken. Ringde och frågade och de lovade ringa... och ännu en gång hörde jag inget. Sånt tappar jag sugen av.)

Gullekali!

Jag fick ta hem Kali för att göra öglan mindre. Skyller felet på att Kali inte gjordes hemma... Men så här fick jag ju tillfälle att föreviga henne. Lite ledsen att de bokband jag gjorde sist (på tåg) inte kommit med på bild, jag vill ju dokumentera mitt pärlande. Och mer pärlande måste det bli, men det har varit lite mycket irl-krav på sistone. Vill lära mig göra ringar av swarowski-kristaller sen en som satt bredvid mig på Max (!) blåste omkull mig med sin granatröda ring. Den var så snygg så jag gick fram och bad att få titta närmare. Jag heter inte Pärlbesatt för intet!

Medaljonghalsband 1, av madonna-typ

Så här blev den. Fin tycker jag. Är lite ilsk på koppartråden i öglan, som är både för tunn och för tjock. Hade en som var super förut, men nån lekte med den och så var den obrukbar. Av den behövde man bara ett varv och så knips knips hade man en ögla.

Näste man till rakning är en kvinna, Kali, men jag vet inte om jag ska invänta färgönskemål eller köra på eget huvud. Det får bli ett senare bekymmer, nu kallar irlet.

Kali gjordes vid ett köksbord och sattes på utan att passera rutan Skanner, så för min hågkomsts skull skriver jag att den blev gjord med ljusblå, opaliserande bas, femton stycken, och så fem petrol pärlor med svart foder, infattade med en klar pärla med tegelfärgat foder. Det där låter som kinesiska inser jag.

ååååh medaljåååånger!

Jubel och klang vad bra medaljonger funkade som avledande manöver. Jag förlorade mig helt. Nu återstår det ljuva väljandet av färger till halsband, och så själva pärlandet. Hoppas de blir lika fina som de förra, nåt av det jag tycker mest om av allt jag gjort. Vill ni veta vad som är på dem? Vi tar det klockvis. En ros, ett kors, ett gammalt vykort från senegalesiska riksarkivet (en favorit bland alla dem), grundaren för det mouridiska brödraskapet (Cheikh Ahmadou Bamba), Krishna och hans mamma Yasoda, Kali, en flower fairy, en muslimsk kalligrafi som jag inte vet vad det står på (hoppas det inte är nåt fult- typ som Fyla små lätter-tatoos), en madonna, moskén i Touba (samma brödraskap som ovan) och så två madonnor till. Ekumenik på hög nivå alltså, som vanligt.

Jag skulle kolla på vad andra gjort för ikon-halsband, och insåg snabbt att Hjälp vad jag ligger i lä med kitschen! Skåden själva: http://www.giftscatholic.com/brazilian-jewelry.htm

kitschomani!

En positiv grej med att tillvaron är alldeles extra strulig är att kreativiteten når oanade höjder. Jag är stolt som en nybliven förälder över mitt kitschiga Jungfru Maria-halsband... Nu går jag tillbaks till "arbetet". Tror det blir en Ganesha eller en Shiva, möjligtvis nån korsfästning... Ekumeniskt ska det vara, jajamän.

En Ganesha blev det.


Och så en Serigne Touba (Cheikh Ahmadou Bamba till sitt egentliga namn).


Och lite senare ändå (en annan dag, för att vara exakt), en Yasoda, Krishnas mamma (eller fostermor- uppgifterna diffar. Låt mig återkomma när jag läst in mig på det... <--- och här borde det vara en smajli, men jag avskyr att ha det i löptext så nej.) Jag gjorde medaljongerna först, så nu ska jag bara välja pärlor och så trä de andra. Det är byzantiska och andra ikoner, lite Allahu Akbar och Bismilla-kalligrafier, några fler Jungfru Marior med och utan Jesusbarn (som inte är ikoner) och annat smått och gott. I'll be back!



Och så lämpligt på sluttampen på profetens Mohammeds födelsedag blev det till slut en Allah-kalligrafi. Gokväll!

Kanske borde jag öppna en ny blogg för nya verk, för nu är det söndag första april, men nej... Här två madonnor till.