Visar inlägg med etikett ben. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ben. Visa alla inlägg

25 juli 2012

Chokladrippel

Idag hade jag tänkt mig göra ett ärende i närmsta förorten, men näsan tyckte den skulle spruta blod, så det blev toapapperstuss i näsan och göra klart det här halsbandet, som jag gjorde för att se hur det skulle se ut med ett helmatchat halsband. Och vad säger då Pärlbesatts jury? Well, jag gillade det förra med de rödgulgröna pärlorna som påminde om så många afrikanska flaggor, men jag gillar det här också. Här blev det extra Afrika på ett annat sätt, med kaurisnäckan som lås. 

De benvita pärlorna är köpta på nån marknad i Paris, den här gången, men fanken vet vad det är för material. Det kan vara trä, det kan vara såna där små fiskben, det kan vara horn, dock tror jag inte det är plast. I så fall väldigt organic looking plast. Kaurin kommer från en bisaap och curaay-doftande last med pärlor som köptes åt mig i Gambia. Och hänget är som sagt från Sandaga-marknaden i Dakar. Det ser ut som trä på baksidan, men är det vita infällt horn? Osvuret är bäst. 

Och öglorna är som sagt gjorda av min gode vän, som också gjort den utfällbara frimurarkulan (där kom vi långt bort från Afrika plötsligt...) jag lade upp nån gång för länge sen, för att jag var - och är - så dödsimpad av den. Nu, dags att byta tuss. Och förresten: jag skall icke virka med vaxad tråd mer. Det är kletigt, sirapströgt och man får så in i bänken ont i fingrarna Eller nej, om nån ville ha nåt som var virkat i det så skulle jag överväga det. Men inte på eget bevåg så här. Inte på ett tag i alla fall. <--- Snacka om värdelös disclaimer.

22 juli 2012

Afrika dubbelt upp

Låg häromdagen sömnlös och kom av nån anledning att tänka på hängen jag ännu inte använt, fast jag gillar dem och jag fick dem av nån som sällan köpt pärlor till mig fast tillfälle funnits (och hur lät inte det då, som om det var folks skyldighet... Så menar jag inte, bara att när jag VET att det finns fantastiska pärlor nånstans där nån är så ser jag gärna att några av dessa kommer med hem till mig.... Och att jag är väldigt tacksam att jag fick pärlor de gånger jag fått det av den personen, särskilt som personen i fråga har den mycket giltiga ursäkten att "inte veta vad som är snyggt" och vad jag vill ha. Här blev det alltså en mycket lyckat slumpköp! Nuff said.) 

Så blev det dag och så blev det natt igen och inget gjordes med hängena i fråga, men så igår när huvudet åter trilskades med mig (jag verkar ha fått migrän, dixit doktorn alltså, inte onkel Google) så var pärlande det enda jag klarade efter att ha sovit och det man kan göra med ett halvsidesdumt huvud. 

Och DÅ, då var det dags för det ljuvligt repetitiva pärlvirkandet (en syssla som jag skulle jämföra med vad nån skrev om pannkaksstekande, där man inte behöver tänka, men måste vara riktigt närvarande), de fina trefärgade pärlorna köpta i Ghana av en snäll människa och hänget köpt i Senegal av en annan snäll människa (som sagt). Jag tror hänget är i ben, men är inte hundra på det. Själva halsbandet är virkat (i vaxad bomullstråd) till ett par meters längd, med en pärla var femte ögla (eller heter det maska, jag är inte haj på virkning) och sen tvinnat på sig själv. Så har jag satt en virkad tåt som stängningsmekanism men funderar på om jag ska göra ett lås av en kaurisnäcka. Kanske de är för ömtåliga, och kanske det blir för mycket Serrekunda Market och marché de Sandaga över det hela då? Och så sitter hänget på öglor gjorda av en annan snäll människa (vilken tur jag har, eller hur? Obs - jag är inte ironisk). 

Den som köpte hänget undrade lite försynt om pärlorna verkligen passade ihop med hänget, dvs kunde man ha gulrödgröna pärlor ihop med ett hänge som är brunt och benvitt? Det kanske inte matchar sa jag, men jag tycker det passar (tänker osökt på tv-programmet What not to wear här...), och då får det vara så. Själv kommer jag inte att ha det på mig, för jag trivs varken i brunt eller gult, men det gör inget, det var roligt att göra. Och nu ska jag nog göra ett till, jag har tråd och hängen kvar. Nu blir det nog ett übermatchat däremot, med benvita pärlor, kanske i trä. Åsikter mottages tacksamt, kring matchande kontra inte-matchande eller (nästan) vad som helst. Och här skulle jag nääääästan vilja avsluta med en leende smajli.

31 maj 2009

Håhåjaja...

Lilla gudmor ringde igår. Hon sa att halsbandet med den lilla tavlan inte gick att ha på sig, hon är "för gammal, kort och tjock". Fast hon hade det på väggen och tyckte mycket om det ändå. Dock vill jag göra nåt som hon kan på sig. Hon gillar alla möjliga färger men kanske mest blått och hon ville ha nåt som inte var för pråligt, synligt eller "konstigt".

Jag tog fram de fina keramikpärlorna jag fått från Senegal... De stora rocaillerna från Gambia, som jag köpt via R passade ju bra i färg.. och vita snäckskalspärlor jag fått av nån som köpt på Panduro (där jag aldrig handlar, man är ju inte miljardär gubevars) passade också bra till. Göra nåt med en del av keramikpärlorna (alla vill jag inte göra av mig, de är så fina) och så ha lösa vepor i olika rocaille? Jag har ju många, sen en annan nätis handlat åt mig i Ghana. (Mycket Afrika, men gudmor är Afrika-vän.)

Fast sen kom jag på att det ju går åt en massa pärlor om jag ska göra lååånga trådar i många färger, och tänk om hon inte gillar det, då har jag slösat mina älskade rocaille. Om jag gjorde det kortare och satte ett hänge på? Den vita rosen i kamelben (!) är ju fin, och hon gillar blommor. Men nääää, ett hänge ovanpå tåtar i olika färger, är det nå' snyggt..? Jag gillar många av pärlorna, men helheten? Det är lite marint, lite romantiskt, lite "etniskt" (avskyr den termen) men det är samtidigt ingenting... Lingonkebab som inte ens är god. Eller?

Jag har inte repat upp det än, för jag vet inte VAD som är fel om det nu är nåt fel mer än att det är överlastat (det var så bara så himla roligt att peyota lås och hänge så jag kunde inte sluta..). Jag tycker själv att de små slingorna runt de vita pärlemopärlorna kanske är overkill, fast de var roliga att göra, men en mig närstående person sa Vad fint, om hela halsbandet, och tillade Särskilt det där, om just den detaljen. De gustibus non est disputandum, eller?

Så snälla, om nån har en åsikt, ge mig gärna den. Jag vill gudmor ska bli glad, OCH att halsbandet ska vara fint (med reservationen att vi alla har olika smak). Tack på förhand! (Och om jag repar upp alltihop, vad ska jag då göra istället?! Det slipper ni dock svara på, nån måtta får det vara på vad jag begär av eventuella läsare...)

-----

Så här blev det, när jag repade upp förra och gjorde om gjorde bättre (hoppas jag).
Här har jag tänkt på badhytter man byter om i (de randiga keramikpärlorna), hav och så fiskar, som så ofta annars. Då kändes det plötsligt enhetligt, fast det är samma pärlor som i förra (fast jag lagt till några), förutom hänget som åkte in i vita lådan igen.
Halsbandet är så långt att det lätt går att ha omlott i två rader utan att det blir trångt. Har inte mätt det men kanske 1,2 meter? (Jädra Firelinen tog slut också, så långt var det..) Det "hänge" jag gjort kan man ta bort, då ser halsbandet mer "normalt" ut. Jag kunde bara inte låta bli att se om det gick att peyota nåt runt och "ihåligt", särskilt som jag ville få in firrarna på nåt mer ställe än bara som "löppärlor".
Om nån tycker det är skitfult i ny upplaga så FÅR den säga det, åsikts- och meddelarfrihet gäller, men nu tänker jag inte göra om det, nu åker det ner i brev och iväg till Lilla Gudmor, vare sig hon kan tänkas gilla det eller ej.