9 juli 2012

Exponering, habituering und so weiter, fortfarande med Kali!

När jag lade upp Kali på annat ställe igår visade det sig att flera ville gå med döskallar runt halsen. Ingen folkmassa, men några stycken. Den som först sade det blev så till sig över halsbandet att det blev hon som fick den, det känns ju bra att mina bebisar hamnar i rätt hem (tro't eller ej). Men det störde mig att jag kunnat göra fler nya mattar glada (och mig själv på samma gång, av flera olika skäl) så jag rotade fram svart krympplast jag inte trodde jag hade nån av, och gjorde en Kali till. Hon blev lite mindre än den förra som jag inte mindes hur stor jag hade börjat med att göra, det är svårt att veta hur mycket det ska krympa - och också lite mindre detaljerad därmed -, men storleken passar bra med resten av halsbandet som är långt diskretare än det första. 

Jag hade bara några kvar av de stora fasetterade tjeckiska svarta pärlorna (många adjektiv där...) och bara några av de svartvita döskallarna. Så det blev svarta keramikpärlor, och de gula skallarna jag tog istället (nu har jag inga fler såna) tycker jag nästan blev bättre, de ser lagom katakomb-mässiga ut. Öglorna i silver är fortfarande vännens Es verk. Egentligen ska väl Kali ha dem om halsen, men det är svårt att ordna. Sen trodde jag att halsbandet var längre än det var, så när jag testade och upptäckte det fick det bli den där långa stroppen till låset, som inte ser så snygg ut på bild. Men på, på är det faktiskt jättebra så, för stroppen syns naturligtvis inte och skallarna hamnar precis rätt. Om jag får säga det själv, och det får jag ju. Nu är jag snart färdig för att gå på Naturhysteriska Riskmuseets alla salar, så nu får det vara slut på det här KBT-andet för det här gången.

2 kommentarer:

  1. Grymmish snygga! Fattade först inte att du gjorde Kali-berlockerna själv - men jisses vilken talang!

    SvaraRadera
  2. Finfint!!! Dock var det förra kalihalsbandet med större pärlor ännu mer i min smak. Argt och blankt och in your face. Härligt att titta på på bild också, styrkegivande:))) Många kramar från ett blött och paddigt Småland/S

    SvaraRadera