Liv och död

En muff måste ju vara det mest livfulla man kan tänka sig. Fallna höstlöv, döda löv på franska, motsatsen. Här har vi ett mellanting eller en kombo, gjort till min vän Fiberfrossa. Muffen är mycket ljusare i verkligheten, återigen. (Har lånat en närståendes kamera men har ingen sladd att få över bilden till datorn med, tyvärr, så ni får hålla tillgodo tills vännen förevigat den åt mig. (Vilket osökt får in mig på att det vore roligt att få lajv-bilder av fler muffmattar.) Nej, så här kort blir dagens inlägg, jag är sjuk i nåt som jag inte vet om det är baconsnuva eller nåt annat, men ämlig är jag så det räcker.

Jo, här kommer varudeklarationen. I basen är det rödbruna matta rocaille med en liten svart rand, från The Lisa Collection, dvs den fantastiska pärlskatt som Lisa köpte åt mig i Ghana. Sen är det rosaröda metallic från forna Crystal drops och fasetterade gammelguldgrönaktiga metallic från Perlehuset, också borta nu (det är de dyraste rocaille jag köpt nånsin). Så är det en brun sötvattenspärla som nån köpt åt mig i Italien. Slutligen är det silkessnodd, handgjord, från Folckers snörmakeri här i Stockholm (där de har världens raraste expedit, som tidigare sagt. Hoppas han läser, eller nån annan som kan hälsa honom det. Det behövs fler såna i serviceyrken.) Sen är muffen sydd på grön fiskelina för första gången, det kändes lite lyxigt att inte köra på vanliga crystal clear eller smoke. Så insnöad kan man bli ja, beware. :D

Vill ni höra på en fin version på det jag tänker på när jag hör orden höstlöv eller snarare feuilles mortes, så kolla in Yves Montand i den upplaga jag känner igen honom bäst som (dvs som farbror och inte som ung Piaf-bekant). Här: http://www.youtube.com/watch?v=kLlBOmDpn1s&feature=related. Sorry för ful länkning, är inte i skick att läsa på om hur jag ska göra det snyggare nu.

Uppdatering:

Jag fick för mig att göra små löv att göra örhängen av, som prunsent till min kära Fiberfrossa, när hon nu beställt en höstlövsmuff. Det kommer lätt såna tankar när man ligger sömnlös, som nu av medicin jag inte tålde och därför låg och kliade ihjäl mig själv för (konstig mening där, sorry).

När jag gjort första lövet insåg jag att F frågat om det kunde hänga löv från muffen... Det kanske det inte kunde utan att se konstigt ut, men de kunde ju sitta på snodden, hellre än att bli örhängen? Så jag gjorde ett löv till och så här blev det. Mycket fint, tycker jag, och det räcker en bit, även om jag gärna ser att även den som ska få det gillar den.