9 oktober 2009

Immaculée conception, nu med guldkant!

Får man kalla ett halsband för obefläckad avlelse? Det kanske är hädiskt? Å andra sidan, kan hon som fotade Ecce homo så kan väl jag, så här i all stillsamhet... Jag jobbar som jag gnällt om tidigare på en beställning med stort B, och det går sisådär. Mycket jobb, men ändå inte så mycket verkstad än så länge. Och till slut blir man helt blind och ser inte alls om det man gjort är någe bra. Och så är livet extra bängligt och därmed pärlkrävande, så jag stack emellan med en liten muff (och hur lät inte det då...).

Nätisen och nästangrannen 2 ville ha en vit och guldig muff (och nu inser jag en anledning till till att det passar så bra med en vit en, tihi). Och nu är den gjord och jag tycker den är så söt så söt. Lite mindre än några andra, kanske mest för att bärarinnan också är petite och det kändes passande. Krämvita pärlemoskimrande och vitvita dito, samt guldiga (vars galvanisering jag nu innerligt hoppas håller. Det är inte de pärlor jag skulle köpa på Zionesse för de hade flyttstängt jämrars skit, jag som åkte till Långbortistan enkom därför!)...
Den sitter på vit lädersnodd från läderaffärn i Gamla stan, på nån av Nygatorna fast jag minns inte vilken av dem nu. Vänlig personal där (om jag nu ska fortsätta med mitt informella rankande..). Och så är den lite sned och krum, men den ville bli så sa den och jag säger inte emot mina muffar. Kanske den ville det för att inte bli helt snörrätt och überperfekt i sin kritvithet och guldighet. Jag vet inte, men jag tycker det blev bra så, hoppas hon håller med...

4 kommentarer:

  1. Ooh la la! Jag blir alldeles överlycklig över att se min muff. :-)

    SvaraRadera
  2. Ljuvligt fin. Vilken glamour!

    Ang. Allah akbar och Gud är stor-större-störst. Jag vet. :-) Men jag valde ändå den vedertagna översättningen.

    Pusspårej,
    Rana

    SvaraRadera
  3. De är så fina! Jag blir så sugen.

    SvaraRadera