12 december 2009

Lite roar småbarn, och så mig då...

Idag var en göra så lite som möjligt-dag, om inte det råkade falla sig så att jag kände för nåt. Och jag kände för krympplast-experiment efter att ha sett ett jättefint hjärta på en pärlsida jag kollar på emellanåt. Oh så roligt det är, såväl att fnula på vad man ska göra, göra grejerna som se dem krulla ihop sig och bli små i ugnen! Vissa blev så små så man inte ens ser vad som står på, men jag vet, och så är det väl trial and error med det här som med annat...

Clockwise nu då... Från tolv och framåt: en julros, därför att Assistenten jobbar på ett ställe som heter nåt julrosrelaterat och jag fick en liten hang up på det idag. Och så en ängel som det står Ingen ängel på. Sen en ängel som det står Mammas ängel på.
Så ett hjärta där det stod Mammas älskling men det syns inte überhaupt och jag undrar hur det kommer sig, men vi spekulerar inte i det. Så ett hjärta som det står Allah på. Sen ett hjärta där glansdagern jag gjorde inte syns (ska köpa bättre/fler vita pennor). Slutligen ett hjärta till med en julros på (jag började med den, om nån undrar vad alla julrosor kommer ifrån).
Vidare en pusselbit där det står Du är bra precis som du är, inspirerat av en Fejan-grupp. Och så en pusselbit som bara är blå, så där hopplöst svårplacerad som pusselbitar kan vara när de inte är så lättidentifierade (symboliken är så tung så jag är glad att jag inte har den på foten).
Vidare ett hänge med 42 och ett med Don't panic, dvs med inspiration från en av Assistentens älsklingsböcker Liftarens guide till galaxen. Och slutligen ytterligare ett Du är bra precis som du är-hänge. (Det kan man nog inte höra eller läsa för mycket.) Nu återstår det bara att göra nåt av dem då. Det ger sig. Det var i alla fall väldigt roligt att göra dem, och det räcker en bra bit bara det.
Uppdatering: Jag glömde stansa hål i Don't panic-hänget... Man lär sig av sina misstag var det. No wonder jag kan så mycket.

2 kommentarer:

  1. Aaaah, vad coola grejer! Vad kul! Gillar budkapet "ingen ängel" och hur du skrivit det ;)Allah-hjärtat var en bra idé oxå.
    Man kan göra så mycket med krympplast. Jag har tryckt ut små änglar oxå med stämplar och behållt delen som inte är ihålig eftersom ängeln själv skulle krympa till en prick i ugnen.
    Vad använder du för färg, de ser så täckande ut, jag tycker det är svårt att få det så med tusch. Själv har jag använt transparent och svart plast.
    Kul att man kan inspirera varandra. Du har så många härliga idéér som är roliga att läsa om! :D

    SvaraRadera
  2. Hello, ja både plasten och pennorna är dyra tycker jag och det är pilligt och tar tid att göra. Angående pris, ha i åtanke att jag måste lägga på 25% på priset för det är vad signerat tar i provision och jag måste skatta på beloppet oxå :)
    Förresten, plasten har blivit mycket dyrare nu, det fick jag bekräftat när jag skulle köpa barbapappatallrikar, de i butiken hade fått höja rejält, och personligen tycker jag inte glas är finare än plast.

    SvaraRadera