Om Assistenten själv får välja...

Assistenten var borta ganska länge i sommar, och medan hon var borta så ringde hon och sa att hon tyckte hon gott kunde få ett komma tillbaks-halsband, det var hon värd (!). Det är hon, tvivelsutan.

Hur skulle det se ut då, frågade jag. Jag fick fria händer. Fria händer tror jag sällan är fria händer på riktigt, så jag tjatade lite. De grön-blå fasetterade tjeckiska pärlorna vi köpte tillsammans på 2 stenar och så nåt till sa hon, och så långt som det går om du utgår ifrån de tjeckiska. Aha, vad ska det vara till? Helt genomskinliga rocaille bara.

Va, blir det fint tror du? frågade jag. Varför frågar du vad jag vill ha om du ska ifrågasätta det sen, svarade hon och förutom att jag blev lite ställd, så tycker jag det är ett lysande svar. Hon blev hemskt nöjd med sitt überenkla halsband i bara två sorters pärlor, så det var väl bra.

Om nån undrar varför jag lägger upp sånt som bara är pärlor på tråd, och sånt som bara är ångest-avledande nattpyssel (som det lila-gröna metallic från häromdan), sånt som är misslyckat och som jag tar isär, så är det just för att jag tänkte mig lägga upp typ allt jag gör här. Det är ju min pysselblogg, inte ett skyltfönster... Då får även skavankerna plats.

Och för att avsluta med oskavanker så var SöS a.k.a Fiberfrossa (ni får googla, jag är för snurrig för att länka rätt idag) sketasnygg i sina döskalleörhängen. Hon är sketasnygg vad hon än tar sig för, men de var verkligen bra på. Jag ska göra fler örhängen, fast inte med små träskallar, för jag köpte faktiskt bara två till just henne och när jag åkte tillbaks till Perlehuset så var de slut. Förargligt, jag som tänkte göra en Kali med skallar runt halsen...