Inatt låg jag som så ofta sömnlös. Tänkte bland annat på att jag måste (inte måste, vill) göra ett halsband till min allra äldsta moster som fyller åttio i dagarna och som jag genom ett universums under får möjlighet att åka och fira. I morrn first thing skulle jag göra halsbandet! Idag gick jag så småningom för att leta fram blå, gröna och röda lådan, och också ta ut rosa lådan så jag kunde göra klart ett annat projekt. Då såg jag diademen ligga där. Ja jämrars, Surrabutt (som hennes mor Rana kallar henne) fyller ju år snart, tydligen. Jag gör ett diadem till henne först! Det blev rosa diademet, för nån färg måste jag välja och i hennes fantastiska uppräkning av vilka hennes älsklingsfärger var stod mörkrosa. Till det är det samma mörkrosa pärlor som i hennes halsband (från ett Indiska-halsband som jag önskar jag hade köpt fler av...), plast-blingisar från Gambia (tack Ritva som jag köpte dem genom), färgad bergkristall eller glas, osagt vilket då jag köpt det som det första men det faktiskt kan vara fejk, en lampwork-pärla som jag tyckte passade utomordentligt som mittpärla med sina små blomster, slingor och sin hjärtform, små droppformade genomskinliga pärlor med rosa lining (present när jag gick med på en pärlsajt) samt slutligen gröna "blad" från Perlehuset (RIP). Hoppas hon gillar den (den där meningen är visst uttjatad, jag vet, men jag hoppas ju faktiskt det varenda gång...)
Och om nån undrar varför jag ska göra ett diadem till just henne så är det så att jag fastnat lite i tänket att riktig rikedom och lycka är att göra konstruktiva saker som gör en glad (för att negativa tankar befästs lättare än positiva, så de positiva behöver mer boostning) och det var roligt att göra den, göra andra glada (utan att göra våld på sig själv så klart, that goes without saying och utan att tänka att man måste för att ha ett existensberättigande och nu blev det floskelvarning big time, sorry...) och törhända till och med göra lite skillnad för nån. Det plus förstås att jag älskar Ranas barnologer i sin blogg, såväl text som bild och gillar Rana fast jag knappast kan säga att jag känner henne. Och att jag vågar tro att lillskrottan kommer att gilla att få ett diadem i rosa.
hej :)!
SvaraRaderajag måste ju framstå som jordens sämsta kommentarssvarare, men det var inte meningen... jag tappade alldeles bort bloggen under sommaren och när jag öppnade upp alltihopa idag så hittade jag två stycken himla fina kommentarer från dig :). så... jag tycker inte alls att det var en fånig första kommentar ;). som trogen följare av thalassa så har jag också undrat. det ÄR ju fel.och vilken himla snäll sak att säga! jag blev jätteglad (sådär en två månader försent, men likväl väldans glad :) ).
har suttit och kikat runt en liten stund här också. vad duktig du är på pärlor! jag är imponerad. har aldrig vågat prova själv, men det ser så tjusigt ut. roliga små texter också ;). och eleganta muffar *lol*. härlig blogg har du iallafall och jag kommer säkert tillbaka :).
kram kram,
Hej, fint att du nämner mig :-) Men jag kan inte, hur jag än anstränger mig, komma ihåg vilka blingisar det kan vara här som är från Gambia. De där rosa facetterade? Har helt glömt.
SvaraRaderaÄlskling!
SvaraRaderaShit, jag sitter och lipar.
Ja, du är hur söt som helst. Tack snälla snälla. Jag har skvallrat att "den där tanten som gjorde mammas pärlmuff" (varpå jag blir rättad med ditt namn) har gjort nåt åt henne. Nu är hon helt till sig, för mer än så har jag inte sagt. :)
Svar på din fråga: hon kan hemskt gärna få det före födelsedagen.
Tusen kramar,
Rana