30 oktober 2009

Comfort zone

Hade inte ens tänkt på tvetydigheten när jag gjorde en pärlmuff till och tänkte att Jag ska bara sysselsätta fingrarna så jag kan tänka på annat än mina eländor ett tag.. Och jag ska göra nåt jag kan så jag slipper tänka dessutom. Därav muff och därav comfort zone... (Comfort zone-pratet, som brukar dyka upp i förnedringsprogram där folk uppmanas att söka sig ut ifrån densamma får mig förövrigt att tänka på alla klyschor och andra språkliga vederstyggligheter som triologi och entrecoté som florerar på teve och i tidningen, och det är nåt jag kunde skriva spaltkilometrar om, men det blir varken här eller nu).
Det är dessutom så att jag ska till muffdoktorn snart, och tänkte att förutom min egen livs levande muff så kunde hon få titta på en i pärlor. Hon kanske skulle vilja ha en på väggen eller på bordet, för att förevisa saker på ett mindre kliniskt objekt än de där uppskurna plastmänniskorna vissa av dem har.
Den här är ljusare i verkligheten (som vanligt) och alltså inte alls svartlila längst i kanterna, utan mer mörkrosa eller plommonlila. De innersta pärlorna är Matsunosar, de i mellanskiktet underbara matta AB (ja, det är en slags motsägelse) också från Perlehuset, och de yttersta är vackra men ojämna, eller ojämna men vackra stora rocaille som Ritva köpt till mig i Gambia (vilket som vanligt får mig att tänka på att det är alldeles för länge sen jag själv var i Afrika. Kosmos, Pärlbesatt anropar... Hoho?)

Och så en sötvattenspärla, som inte alls var självklar. Jisses vad jag tvekade mellan karneol (för orange), rosa pärlor (för ljust och gulligt), en röd sten (för klart julröd) och så den här som jag tycker är något för mörk. Typiskt nog fick jag jättefina granater som hade passat jättebra, men idag, inte igår. Och jag sprättar inte upp den, nu har jag lagt alldeles tillräckligt många timmar på den här muffen redan. Sen vet jag inte om den ska bli halsband, brosch (lite stor för det) eller vara sig själv nog heller.
Funderar på om jag ska göra några och skicka med en väninna som ska sälja på marknad. Ska jag göra vanliga anatomiskt riktiga då, eller i andra färger? Det känns inte som jag har särskilt många läsare just nu (kanske stora julkoman infallit tidigare i år eller så råkar andra också ha mycket eländor eller annat för sig), men om jag har det så får ni hemskt gärna komma med synpunkter (om det och om annat, ni anar inte hur länge jag kan leva på en kommentar).

8 kommentarer:

  1. Eftersom det verkar finnas en viss åtgång på dina muffar (Visst är väl alla adopterade?) så har du väl inget att förlora på att göra ett lager för försäljning via ombud?

    Skulle de inte gå åt just där och då så finns det kanske andra tillfällen där de går åt.

    Gör alla möjliga varianter, den sort som du momentant helst vill göra.
    En konstnär som gör tavlor för att de ska säljas är en målare.

    Men skicka med visitkort också så att de som är intresserade, fast av en annan färgställning, ska kunna kontakta dig för personalizing.

    (Livrem och hängslen på det här svaret va?)

    SvaraRadera
  2. Härliga uppdateringar, och så många! Fattade inte att det gått så många dagar sen sist. Vacker vacker väldigt naturtrogen muff den här senaste. Söta kanter i mörkare färg. Gillar verkligen (fast den jag har är ännu finare :)

    Jo, förslag: nu när det är som det är med allt och hösten (förlåt krypticismen) - varför inte göra en muff i pissgrått, sorgsvart och grafit? Blodsten heter det väl, hematit, den där blygrå. Kanske med en enda röd pärla. Eller en gråtfärgad.


    Sen tycker jag att du vid något tillfälle, om du skulle känna för det, kunde gestalta en menstruerande muff. Jag menar, det är många herrans veckor i livet som går åt till just det. Fråga mig inte hur, och kanske är jag väl militant nu. Mer som konstverk då kanske, än som smycke att ha precis under hakan tänker jag mig.
    Kram! /S.

    SvaraRadera
  3. Det här tycker jag nog är den finaste av dina muffar! Håller med ovanstående skribent som säger att den är mer naturtrogen; jag gillar't!

    SvaraRadera
  4. Å, en pärlmuff, vad fint!
    Du undrade hur jag hittade in på din blogg, jag gjorde det via Sara löfvestams blog!
    välkommen tillbaks till mig!

    SvaraRadera
  5. Mycket fin. Och så ska du veta att jag läser och gillar din bebis.

    SvaraRadera
  6. Ja, oj vad vacker! Jag kan nog instämma i hyllningskören - definitivt en av dina allra vackraste!

    SvaraRadera
  7. Fick tipset av en väninna att gå in hit eftersom jag är oerhört fittfascinerad och samlar på vaginakonst.

    Den är fantastiskt vacker och jag skulle otroligt gärna vilja köpa en i naturtrogna färger.

    SvaraRadera