Ceci n'est pas une cravate....

... Jag säger inget mer, så ser vi om den som ska få de här kan gissa att det är hon. Eller, det kanske inte funkar att göra så, för tänk om nån säger Visst är de till mig? och så är det inte så? Skulle jag få göra ett par tröst-örhängen till vederbörande då? Dessutom finns det faktiskt flera som fyller år eller har nån anledning att firas eller uppmärksammas runt omkring mig just nu. Fast sist jag gjorde en prunsent så trodde jag att jag var ganska obvious när jag skrev om det, men uppenbarligen var jag INTE det här inne, så nu chansar jag. Om inte annat så är plågan snart över.

Och på tal om plåga kan jag säga att int' fan är det lätt att bänga silver till örhängen som gärna ska bli jämna och lika långa, när man har Disney Channel på full kareta på bredvid och den som tittar på det smaskar ostbollar, plus det sedvanliga klippetikloppet ovanför och en annan granne som tror han är satt på jorden för att spela musik för högt för den samt djur som krafsar bakom en dörr (nej, inte ohyra, sköldpaddor...). Ja, jag är ljudkänslig. Men jag är riktigt nöjd med dem i alla fall, fast de är "lite charmigt" snea och vinda. Säger den som ska få dem att hon inte tror de kommer att användas så behåller jag dem själv.