9 februari 2010

Kärleksstjärnor

Hej och hå, nu har jag gjort klart nåt jag lovat göra ett litet tag. Har inte känt mig stadig på handen nog att tånga och även idag gick det lite hejsan hoppsan med tångandet. Kanske jag får dra och jämka lite här och var på dem, förutom att fila lite på ändorna på krokarna, men jag ids inte vänta tills jag gjort det innan jag lägger upp dem. De är dock inte olika långa, de bara ligger inte riktigt bra i skannern.

(Och på tal om olika ska jag ALDRIG göra om misstaget att göra nåt som kan mätas eller jämföras, som örhängen, till nån som är detaljfixerad. De svartvita örhängena jag gjorde med rosetter, dem kan inte ägarinnan ha på sig, för att inte rosetterna är EXAKT likadana. Men det kunde jag ju räknat ut med derrieren (ändalykten), att det kunde bli så, så det är helt och hållet mitt misstag. Lite surt dock, jag gjorde ju dem till henne för att hon skulle ha dem på sig, inte ha dem i ett jädra smyckeskrin. Kanske jag byter ut rosetten mot nåt, osagt vad ännu...)

Jäjä, tillbaks till dagens alster. Den som vill ha dem hade sett just de svart-vita och önskade sig nåt liknande, utan rosetter, att bära på ett bröllop. Gärna blingigt, gärna med rosa men annars fritt fram förutom att hon verkligen gillade hematiten och särskilt att det var en stjärna. Blingigt kunde jag inte ordna, för jag har nästan inga swarovskisar hemma, så det fick bli husets medel. Hade tänkt ha hematitstjärnor, pärla och så ett hematithjärta, för att en stjärna på kärlek (hjärtat) vore bra symbolik på ett bröllop, men hjärtana var hålade åt fel håll (och återigen, jag kan inte ge mig av till stan för att köpa en sak i en pärlaffär, det slutar bara i förskräckelse - läs överköp- och även om det inte gör det så är risken inget jag ska utsätta mig för nu).

Så attans, what to do? Ah, ringar i hematit med en liten rosenkvarts i, rosenkvarts är ju också nåt man kopplar till kärlek, säger de som tror på sånt (och det låter jag vara helt upp till var och en, jag bara refererar här). Det enda knepiga där är att jag fått för mig att hematit hålls för väldigt manlig och rosenkvartsen lika kvinnlig. Blir det en krock eller blir det balans? Ärligt talat så bryr jag mig inte om att ta reda på det, jag tänker gå på hur det ser ut idag. Och det är finfint med mörkgrått och rosa ihop. Och så fick ringarna hamna längst upp, det är snyggast så. Och jag är nöjd med helheten. Hoppas hon blir det också!

4 kommentarer:

  1. De är jättefina, tycker jag i alla fall!

    SvaraRadera
  2. klart att hon blir nöjd! jag menar, hur skulle hon inte kunna bli det? känns mycket välbalanserat ;). jag vet inte riktigt varför, men jag associerar till jätteglatt 80-tal när jag ser dem (och det är inte negativt menat ;) ). kanske är färgerna och formerna, jag vet inte. hursomhelst, de kan inte annat än bringa glädje.

    och detaljhistorien... alltså, jag är också rätt detaljfixerad, men jag känner inte alls så när något är handgjort. det vill man ju att det ska synas att det är av både god kvalitet OCH just handgjort :). hoppas att det ordnar sig ;).

    och vilken omtänksam sak att göra :)! jag är helt och hållet för att recykla och att använda saker så länge det går, men jag tycker att det är viktigt att inte bara skänka "avlagda" saker. tror att det betyder mycket att få något oanvänt också, något som faktiskt är köpt/gjort för just den personen, som han eller hon får vara först med att använda. satt faktiskt och pratade om just det under en middag, tillsammans med en tjej som är mycket engagerad i stadsmissionen. hon såg alltid till att ha med sig några nya saker också :). och även om de kanske inte noterar att du har lagt ned energi och tid på dem själv så tycker jag att det är beundransvärt!

    log när jag läste att det inte menade kosmiska skäl *lol*. och jo, jag tror att det fanns två skäl. dels att han känner mig och dels att det syns att bilderna är lite annorlunda. jag roade mig med en lite sökning bland lokala fotografer och jag har ett helt annat sorts "seende". svenskare, antar jag ;). frågan är bara om det är uppskattat eller bara uppfattas som fel :p.

    och nej, jag förstod det ;). tyckte bara att det var lite roligt att jag genast gjorde associationen rimfrost-bröllop-jenny och sedan gick hon och gifte sig ;). klart att hon hade velat ha något. ett armband av något slag, som får henne att tänka på sverige sedan kanske?

    ska kika lite i din bekants blogg sedan ;). är ju nyfiken såklart!

    och det här blidde långt som vanligt *lol*.

    kram på dig,

    SvaraRadera
  3. supersöta, sockriga och coola på samma gång!

    och jag instämmer med ylva om att det är ju det som är charmen med handgjort, det är finliret i detaljerna och det inte helt *perfekta* som gör det unikt och charmigt!

    sedan lägger jag till att en mottagare ifråga, vem det nu än vara må, som agerar på sådant otacksamt och obegripligt vis kan ta och... just det. helt maskingjort (och själlöst) är enda sättet att få något helt millimeter symmetriskt (och tråkigt).

    SvaraRadera
  4. Jag beställde ett hjärta häromdagen som inte var helt perfekt för det var handgjort i silver och jag fullkomligen äääälskar det och känner att det kommer att bli min favorit och delvis för att det inte är just perfekta. Jag tycker örhängena är riktigt söta, fast jag undrar om öglan inte ska slutas samman längst ner, tänkte på det vänstra. Kan va bra å kolla om en det är en "petis" ska få dem :D

    SvaraRadera