9 mars 2010

Olyckskorpar och annat krympplastpyssel

De fågelnålar jag la upp för ett tag sen rönte en viss uppskattning. Jag brukar inte göra om saker, dels för att det kan vara så mördande tråkigt och/eller omöjligt, plus att jag gärna vill vara lite exklusiv (när jag nu inte är Guldfynd, Snö, Glitter eller nån annan kedja utan en alldeles ensam- eller varför inte enastående hemmapysslare. ;)) Dock, nån måtta får det vara, så när jag fick en fråga om fler fågelnålar så gjorde jag några till. En fågel hade jag förresten kvar sen tidigare.

Här i gänget är det en som inte har nån nål och det är för att han brutit båda benen, stackarn. Fast han fick vara med på bild i alla fall. Han bröt ena benet när jag skulle klippa ut honom. Krympplasten liksom repar upp sig själv när man börjat klippa, hemskt enerverande. Särskilt pillrigt är det när man ska göra små hack och detaljer förstås. Jag gräddade såväl enbent fågel som löst ben och satte sen fast det med attack-lim.

Vad jag inte hade tänkt på var att limmet skulle rinna ner på bordet... Så när jag skulle ta loss fågelskrället så fick jag till slut loss den, men med ANDRA benet av och fastlimmat på bordet! Baaah! Jag petade loss den och klistrade dit den, men det är nog inte hållbart nog för att användas på nål och så ser det inte fint ut heller, men det var för sorgligt med den där enbentingen, han var tvungen att få en transplantation. Nu får han bo i en låda med andra krympplastar som inte fått nåt användningsområde ännu.











Vidare är det ett Kalihänge jag ska ge till den som ska ha Vårgräset, att ha som hänge eller på en nyckelring vilket hon nu vill (om hon vill ha det överhuvudtaget, that is), ett hänge med texten Baby steps, som jag tror jag ska ge bort det med, och så ett diadem med en julros, för en liten tös som går i en skola som heter just så, fast på latin.

Diademet ser inte mycket ut för världen här, men är rart på, när det tillkommer ett huvud, hår osv... Angående rubriken och ordet pyssel så höll jag sånär på att skriva dagispyssel, innan nån annan sa det, men nej, ingen har sagt nåt och jag ska inte tillskriva nån annan nåt den inte gjort. Så. Jag har roligt, det är det viktigaste, sen får det jag gör vara hur dagisigt det vill. Säger jag, mest till mig själv...

1 kommentar:

  1. nu är jag ju inte så förtjust i just olyckskorpar som sådana egentligen, men dina är ju för fina :)! inte heller brukar jag tycka så fasligt synd om dem, men enbentingen känner jag faktiskt med. tur att du limmade ihop honom hjälpligt iallafall ;). och jag kan faktiskt tänka mig att diademet är riktigt rart på en liten tjej :). dessutom tycker jag att det är både bra, rart och fint att tänka så som du gör. att belöna trevligt beteende lite extra, menar jag. ett tack är ju ALLTID bra, men de flesta slänger sig ju lite hursomhelst med det ordet, så en sak som du verkligen lagt ned tanke och tid och allt möjligt på uppskattas nog verkligen. i-landsfundering eller inte. förövrigt är dagispyssel suveränt ;). det finns ju ett skäl till att alla barn (av olika storlekar ;) ) ägnar sig åt det. du... du som kan balsam. använder ni ngt särskilt märke hemma hos er? jag har börjat läsa innehållsförteckningar nämligen :/. typisk dum idé egentligen, för man undrar ju varför man ska ha så otrevliga saker i håret eller på sig eller i sig. ignorence is bliss eller nå't *suck*.

    och det är såklart hon är ;). hon är så fransk. och svensk. och normal :p. det måste ju bli likt! näe, nu ska jag smyga ut i köket *schhh*. det finns tarte tatin kvar sedan desserten ;).

    passar på att önska en härlig helg!

    kram kram,

    SvaraRadera